Aftonbladet – 15 november 1843, sida 1

I NYBERGS VI UOtLlgatlal, HUS U. f. LARLISON I DALAIder, för sin frihetskärlek och tapperhet, och dess Inamn skall lysa i alla kommande århundraden. om bennes fiender verkligen skulle lyckas att, i Istället för denna stad, på hennes ruiner uppresa len skamråle med inskrift: Här stod en upprorisk stad. Hennes urgamla märkvärdiga historia visar huruledes hon blifvit byggd redan 400 år före Roms grundläggning, och i romerska riket varit af hög vigt ända till dess förfall; huruledes de Götbiska konungarne uppreste sin första thron. inom hennes murar; huru hon sedan blef de Aragoniske konungarnes säte; huru hennes söner beherskat nästan alla Medelbafvets kuster, och huru hennes flagga svajat på alla verldens haf. Biott då Barcelonaboarne tågade Carl den skallige till hjelp, för att befria honom och fransmärnen från norrmännens ok (emot hvilka hela kristenheten bad till Gud: furore INormannorum libera nos Domine!) hade det för mer än 990 år sedan lyckats Mohrerne, att under krigarnes frånvaro bemäktiga sig staden. Men det var blott på kort tid: Barcelona icke blott befriade sig åter sjelf, utan just nu började hennes ärorikaste period. Då hade hon befästat sin oafhängighet, utnämnt sina grefvar, inrättat sina berömda Concelleres och sitt Hundraderåd, hvilket varit både en tygel på och ett värn för den monarkiska makten; då var hon en af de mäktigaste städerna på den Iberiska halfön och hade med fromgång uppträdt såsom eröfrande 1i Itelien, Frankrike och Afrika. Först sedan främmande dynastier blefvo herskande öfver Spanien, bade lyckan vändt sig emot henne; hennes urgamla bjeltemod hade man nu kallat för orolig anda, hennes fribetskärlek för upprorslystnad, och icke låtit något tillfälle gå förbi att beskjuta, förstöra och förödmjuka henne. Men om också regeringarne i Spanien redan sedan lång tid tillbaka sammansvurit sig emot den Catalonesiska hufvudstadens ära och frihetssinne, så har dock aldrig deras orättrådighet gått så långt som deras, hvilka först uppäggat henne till revolution och nu af hämndgirighet och på ett sält, com måste uppväcka fasa hos hvarje känslofullt hjerta, söka förvandla henne till en grushög. De som valde Hr Lopez, den eldige talaren emot Van Halens bombardement, till deputerad och se-dermera till minister, Prims vänner och landsmän, hvilka han har att tacka för så mycket — de äro i dag rebeller och förrädare genom ett dekret af Lopez ministere! Nu rasar Catalonen Don Juan Prim, som genom uppror blifvit general och grefve; som kände en så djup smärta då Van Halen besköt Barcelonas murar, med eld och svärd emot den bedragna staden! Opartiske män, dömen! Vi kunna icke skrifva mera; ty papperet, som ligger framför oss, är genomdränkt af våra tårar. TYSKLAND. Ett ganska märkligt bref från Donaup, dateradt den 25 Okt., läses i en i Köln utkommande tidning. Det innehåller sådana upplysningar om Ryska politiken i afseende på handeln på Donaufloden, som väl förtjena att äfven här komma till allmän kunskap, Töf ätt beprundas och sammanhållas med andra kända drag af samma politik. Det ifrågavarande brefvet lyder på följande sätt: Alltjemnt hörer man klagas öfver de hinder, som vid mynningen af Sulina läggas i vägen för skeppsfarten på Donau. Under förevänning af karantän underkastas fartygen allehanda polisåtgärder, hvilka äro lika tryckande som tidsödande och kostsamma, till och med då fartygen icke ämna lägga till vid Ryska sidan. I strid emot de beståndande traktaterna och oaktadt de mångfaldiga reklamationer som Österrike och England gjort deremot, utöfva de Ryska lotsarne ett verkligt prejerisystem emot de köp aansfartyg, som äro försatta i nödvändighet att betjena sig af dem. Detta inträffar så mycket oftare, som man å Ryska sidan låter den enda farbara armen allt mer och mer uppgrundas. Erfarna skeppare påstå, att djupet af Sulinamynningen; sedan den befinner sig i Ryskt våld, altagit men än en tredjedel. Uppgrundningen tilltager så hastigt, alt floden snart icke längre blir segelbar för större fartyg. ÅA andra sidan ger Ryssland, i strid med 3 KRT ostk Pat eet ITS FETA INTE ) Fräls oss Herre från norrmännens grymhet ! i JERL SARERE