Aftonbladet – 14 november 1843, sida 2

stad till och med Kommendanterne på Cajaneborg. Skälet, hvarföre icke äfven Häradshöfdingar fått en plats i Höfdingaminnet, inse vi sannerligen ej, då dessa slags embetsmän otvifvelaktigt utöfva ett lika viztigt inflytande och hafva fullt ut så mycket värde, som en mängd gamle militärer, pensionerade under namn af landshöfdingar. Sist läsas Guvernörer och Kommendanter på ön S:t Barthelemy. Hela den gigantiska listan på namn och årtal afslutas med Hr Öfversten James Haarlef Haasump, efter hvilken omedelbart ansluta sig Rättelser och Tillägg i icke obetydligt mått. Slutligen intager Norrige sin plats. Det uppträder först med sina Ståthållare (borde hafva hetat Riksståthållare) ifrån Hans Henric von Esseny till och med ,Severin Löfvenskjoldu Så komma Stiftsamtmännen, hvarje med sina underlydande Amtmän. Elfva norska fästningars Kommendanter visa sig ytterst. Vi kunna ej annat än lyckönska den fosterländska litteraturen, att hafva blifvit riktad med ett verk, om hvilket man kan säga, att det innesluter nästan allt värofullt Norden på 1253 år eger at! uppvisa. För tillsammans 4 Rdr 8 sk. kunna nu bär, utom andre, alla landshötdingar för mer är ett helt sekel köpas. Då frågan blott är att anmäla det förtjenstfull: i företaget, men icke att skrida till en recenserande granskning af arbetet — hvilket ej skulle kunna aflöpa med mindre, än en revision af alls de hänfarne och ännu lefvande Höfdingarnes, meritförteckningar — så sluta vi med den allvarliga önskan, att dock någon tålamodig vid tillfälle ville företaga sig en sådan granskning. Ty hva och en inser lätt, hvilka olyckor, hvilka nästar outräkneliga vådor skulle kunna drabba Svenska Rikets Historia, om en ochannan landshöfding kommendant eller lagman verkligen blifvit född avancerat eller dött på något annat datum, än hä till efterverlden öfverlemnas. Vi, för vår del lita fullkomligt på förf:s samvetsgrannhet i en si vigtig sak, som denna. Men då arbetet rör ota liga personer och slägter, hvilka i sina ömmastc förhållanden kunna se sig rubbade genom möilig: misstag i denna väg, så torde de helst och bä sjelfve öfvertaga kritiken af uppgifterna och upp lysa allmänheten, eller åtminstone förf., deres något blifver att anmärka.