Aftonbladet – 7 november 1843, sida 2

punkter i staden försöka släckning och den förvirring, som uppkom vid den hotande olyckan att se hela staden förvandlad till en grushög, ble? folket, som efter flera timmars ihärdigt arbete med släckning redan var uttröttadt, modfäldt och började endast tänka på bergning af sådan egendom, som kunde ryckas undan lågorna. Först efter 12 timmar ankom landtfolk till hjelp och bistånd vid släckningen, och denna aflösning med friskt manskap gjorde släckning omsider möjlig förliden gårdag kl. omkring 2 middagstiden eller efter 48 timmars förfärlig eld. Utors stadens sprutor, användes med mycken förde! en Hr Ofverstelöjtnanten Grefve Posse tillhörig spruta, som ankom med nödig servis en timma efter eldens utsrott, och genom hans oförtrutne Inspektors rådighet lyckades det denne att med samma spruta rädda Läns-lasarettet samt en Rådmannen och Kiädesfabrikören Wahlqvist tillhörig, för orten vigtig klädesfat : Förutom dessa byggnader finnes äfven qvar en hus nå Sandgärdsgatan och den del af gamia staden, som gränsar derintill på södra och vestra s na samt åtta af de nybygda gårdarne. Åttatioätta girdar äro lagda i aska, och bland publika byggnader, utom Rådstuga, Ränteri och Fånghus, Fattigskolan. Landskansliets och Lands-kontorets lokal, äfvensom Apotheket, Posthuset, jemte Sparbankens och Privatbankens sessionsrum, hvaremot Domkyrkan, hvilken också var i mycken fara, Gymnasium och Skolan, Fattighuset och Kronobergs regementes musik -kasern finnas qvar. Landskansliets samt Landsoch Landtmäterikontorens vigtigare handlingar hafva ock blifvit räddade. För vidtagande af alla de mått och steg, som för ögonblicket under den förvirring, hvilken i detta olyckliga samhälle råder, befinnas nödiga, har i dag vid sammanträde med stadens brandskadade invånare en Nödhjelps-kommittå blifvit utsedd med uppdrag, att dels besörja inqvartering här och i angränsande byar och gårdar för de husville, hvilkas I torde uppgå till öfver 1400 personer, och teis den fattigare delen af denna befolkning ndahålles behöfliga födoämnen. Jag har reqvirerat nödig militärbevakning, för att dels vaka öfver de ännw det bearjemte iräde af länge brinnande grushögarne, dels biträda vid a styr, som här för ögonblicket förekommer. jag beordrat kronobetjening att jemväl me: nästgränsande socknar bestrida vakthålluing den erfordras. I anledning af ofvanstående olyckshändelse hafva nedanstående tvenne uppmaningar bhiulvit inlemnade till Redaktionen, på hvilka vi serskildt fästa läsarnes uppmärksamhet: Då Vvälgörenheten icke hittills tröfinat att vara verksam äfven mot dem, som nylige ropat och i så hög grad erfarit densamma, gör inan sig för vissad, att en nyligen ur sitt grus upprest men åter af lågorna härjad stads husvilla invånare icke a förgäl ves höja sina böner. Wexiö ligger åter till största delen i aska. Mer torde ej behöfva sägas menniskovännen, för att förmå honom skynda ned bjelp. Hvad den ömma välgörenheten för detta ändamål behagar meddela, att lindra stundens mest tryckande behof, emottages i Garnmagasinet vid Stortorget och redovisas af G. A. Brecenb rg. Stockholm den 6 November 1843. De ädelsinnige personer, som vwisa lemna några bidrag till afbjelpande af den nöd, hvilken, genom den sist timade branden i Wexiö, äger rum bland stadens brandskadade invånare, behagade lemna dessa bidrag till undertecknad, som derföre skall noggrant redovisa. 333 Rdr 46 sk. Banko, gifna af en Smålänning, har jag redan att afsända. Stockholm den 6 November 1843. Gustaf Mölierborg, Juvelerare; huset AE 14, Drottninggatan. Rörande den olyckiga branden innehåller ett bref ytterligare följande: De få af Ky skonzde boningarne äro otillräckliga att hysa ien af de brandskadade familjerna och deras :å undan Ilågorna bergade tillhörigheter; vi äro således nu så mycket mera och i dubbelt hänseenic olyckliga, som den kalla årstiden snart tillstupdar och vi lida af en nästan total brist på en mängd lifsförnödenheter. Hvarken stadens sprutor eller bekymrens tårar, som fukta ruinerna, hafva ännu förmått utrota fienden. Om statens hjelp icke mellankomraer, motse vi det mest förskräckliga elände, så mycket mera, som det troliven icke finnes någon, som af arbete och ansträngning icke blifvit mer eller mindre skadad till sin helsa, utan att detta likväl i allmänhet medfört de resultater, man i början lofvade sig; bhvadan ock större delen af de husville invånarne hittills måst tillbringa sin tid både dag och natt, dels på stadens kyrkogård, dels ock på kringliggande gärden och åkerfält, sysselsatte med att från det ena stället till det andra undan eldregnet flytta sina räddade smulor. Brefskrifvaren anropar äfven bättre lottade medmannickar. att hehierta de olvekliges nöd och bhi