Aftonbladet – 3 november 1843, sida 1

Ni ville veta huru mycket det intresserade mig,, återtog Rosa. I en aflägsen del af rummet, vid ea fenstersmyg, satt tant Sofia konverserande med ortens feminina Mercurius, fru Tale. Den förstnämnda var fru Vv. Hedens ungdomsbetanta och hade från början af giftermålet varit i hennes bus. Hon kände således fullkomligt inrikes historien, för hvilket hon hade. att tacka sin observationsförmåga, utmärkta minne och nyfikenhet. Hennes talförmåga Var så flytande, att hon från morgor till afton kunde, utan att tröttna, utbreda sig öf ver ämnena på det förflutnas och beståendes horisont. Man hörde henne alltid med intresse eburu hon inlade föga snille i sina beskrifningar men destomera sundt omdöme, slutledningar, tänkvärda hypoteser och moraler. . Fru Tale började: Nå, kära syster Sofi, hvad för nytt höres af?) Tant Sofi svarade: ;Det nya är likt det gamla med den skilnad aut det är ändå befängdare. Nå, jag är riktigt nyfiken att höra dig, syste — det var för obegripligt roligt att jag träffad dig — nå, hur är det med brukspatron och han: saker nu för tiden? Jo, kära du, han låter dem göra med sig som de behaga. Bara ban får sin uddevalla och så bra med smör i såsen, och han har sin vinbutelj och spelbordet; och så bara man ej säger honom emot när han kommer med sina dumheter, då är allt godt och väl.n Nå, än frun då? Åb, kors, hon behöfver också litet till bäst: — och så ut i köket och svärja och träta met