Aftonbladet – 28 oktober 1843, sida 2

SS — — Ä—A Ä— — — derna i samma förhållande. Hela landet suckade under den outhärdliga bördan, och utpantningar och exekutiva auktioner. upptogo snart alla guvernörers, generalguvernörers Och kejserliga kommissariers hela embetsmannaverksambet. Kejsaren visste föga derom; han hade arbete nog på egen band vid teleskoperna, emedan han alltjemt upptäckte det eviga röda lampskenet, än här, än der i staden, Ändltligen en vacker natt varseblef han det ej mer, och några minuter sednare inträdde Tuchien, med en röd hornlykta i band och efter honom några polisbetjenter, med förbrytaren emellan sig. Vid det röda skimret upptändes en vild eld i sjellherrskarens matta öga och lik en tigers föll hans blick på den fångne. Det var samme gubbe som han sett morgonen efter påbudet, samt i drömmen, och för tredje gången i suckarnes sal, der han svingade blodfanan. Andilicen! ropade sjelfberrskaren med en at vrede halfqväfd röst. Jag bar dis; och du skall ej undslippa mig än en gång! Men svara först, och säg mig hvem du är, och hvarföre du så länge stört allherrskarens nattro? — Jag är dina gerningars domare, Mina gerningars domare? Mina? Hvem har beklädt dig med en sådan makt? — Rätltvisan och sanningen, som sakna enröst irom ditt bof, och folket, som gjort mig till sin tolk hos dig. Af dem har jag blifvit beklädd med en makt, högre än din: ty din fört cker och förmörkar; min upplyser och befriar. Nör du had låtit utfärda ditt hedröfliga förbud, snade jag genast dess följder, och gick att förutsäga dig dem