ÖFVER LAGSKIPNINGEN STATER EMELLAN. (Med anledning af en akademisk dissertation ) Då akademiska dissertationer, författade på Ilain, gå förlorade för den stora majoritet af allmänheten, som ej med ledighet kan läsa det gamla språket, har det blifvit brukligt att författa sådana på modersmålet, när ämnet anses intressera en talrikare mängd läsare. Hr Dellder har följt samma bruk, vid produktionen af den, hvarmed vi här ärna sysselsätta oss, och med skäl, emedan folkrättens grundsatser, eller vissa för alltid bestämmande åsigter af förhållanderna stater emellan, åberopas nu nera af kabinelterna så ofta. att det är af allmänt interesse att kunna uppskatta dessa grundsatsers värde inför förnuftets domstol. Öfverallt,, anmärker den akademiske Författaren, i de diplomatiska förhandlingar, dem myare och nyaste tider förvarat, i kongressakter poch protokoller, ja äfven i manifester, krigsföroklaringar m. m. återfinner man samma sträfvande, om än ofta partiskt och af egoismen bänfördt, att grunda besluten på rättssattser, dem man psöker gifva den möjligast allmänna förnuftsgiltighet.n . . . . vReflekterar man nu på den omstänxdigheten, att folken, i följd af stigande kultur, osmåningom höjt sig till mer och mer utbildade former för deras beröring med hvarandra, att, i den mån de politiska begreppen, serdeles under det sist tillryggalagda seklet, ernått en hög grad af utveckling, äfven i jembredd dermed, den del af Statsvetenskapen, som utgör Folk-Rätten, vaorit föremål för både tänkares och praktiske Statspmäns oaflåtliga forskningar, uttalande sig stundom pi allmänna rättsbegrepps utredningar såsom grund för vidtagna diplomatiska åtgärder, så har man väfven häruti ett praktiskt talande bevis för, at! ,det måste gifvas en förnuftsrätt, som är giltig för hela menskligheten, och som således i följe paf denna allmängiltighet, obestridligt utgör en ledande och bestämmande princip för alla konven) Om folkrättens princip. Akademisk afhandling, mec vidtlagfarna Juridiska Facultetens i Upsala tillstånc utgifven af Carl Olof Dellden, Phil. och J. U. Doc tor, Adj. i Svensk och Rom. Lagfarenhet, Härads höfding, och Joh. Christoph. Löfvenberg, Gottl. Då Gustavianska Lärosalen d. 14 Oct. 1843.