Aftonbladet – 28 oktober 1843, sida 1

TAR RE GEES EA KRETS TKA FEASTS EE ER de åtal, hvilka af kronolänsmannen Blomgren blifvit anhängiggjorde emot Bernhard Bredendick i Vernamo. Förmäleande åklagaren att berörde åtal synas vara af ingen betydenhet, helst i förfalskningsfrågan den skuldsedel, som Bredendick säges hafva i annan persons namn utgifvit, icke ens kunnat frambafvas, men att åtalen, ytterligare ökade med Blomgrens tillkännagifvande, att han ville skaffa sig underrättelse huruvida Bredendick ej tilläfventyrs stulit en tobakspipa och en pung, blifvit till nästa ting uppskjutne; och ville åklagaren ej underlåta, att å ort och ställe som vederborde, anmäla länsman Blomgrens förfarande mot Bredendick, helst derigenom denna rätts verksamhet blifvit hämmad att vinna upplysning i detta mål. — Anmärkande åklagaren derjemte, att åtalen blifvit började först efter det att Bredendick till vittne här åberopats, och sedan jäf mot honom af kronofogden Crona framställts. Svaranden Husberg återkom nu och afiemnade de förutberörda skriftliga frågorna, hvilka här intagas: Vid blifvande vittnesförhör med fabrikören A. W. Blommendahl, anhåller jag att till hans besvarande framställes följande frågor: 4:0 Om vittnet en dag i Februari månad sistlidet år, på morgonen, besökte Husberg och omtalade, att vittnet föregående dagen, flere gånger förgäfves sökt Mcurling, för att säga honom, att han af Stoltz kunde erhålla ett penningelån och att vittnet då äter ämnade gå till Meurling, dit Husberg, på anmodan at vittnet, medföljde ? 9:0 Om vittnet erinrar sig att, vid ankomsten till Meurling, denne å klaffen till sin chiffonier hade flere bundtar kartor liggande? 35:0 Om Meurling, vid vittnets och Husbergs anst, och sedan han om vittnets ärende blifvit underrättad, svarade, att han just då var sysselsatt att skrifva skuldsedel, för att å annat håll upplåna penningar; att det likväl vore honom detsamma hvar han lånade dem, och att han följaktligen antog Stoltz anbud? 4:0 Om vittnet erinrar sig att Husberg tog en bundt af de på chiffonier-klaffen liggande kartor och frågade: skall jag räkna dem? Men att Meurling tog dem åter under yttrande, att han nyss räknat dem, och vore. viss på beloppet? 3:o Om ej Meurling, sedan han stoppat en del af kartorne i fickan, inlade de öfrige i en låda i chiffoniern, i hvilken låda fanns flere buadtar kartor? 6:0 Om ej, då Meurling till Stoltz skulle afilemna kartorne, det felades en å 5 rdr, som han genast gick hem att hemta, och om ej Husberg dervid anmärkte, att Mcurling kunnat slippa besväret att gå hem, om han låtit Husberg räkna kartorne. a 7:o Om ej Meurling, sedan han emottagit penningarne, och i sällskap med Stoltz, vittnet och Husberg, varit inne på källaren Dufvan, gick ensam borrt, hvaremot Husberg åtföljde Stoltz och vittnet upp på den förres kontor? 8:Om ej vittnet, aftonen före Husbergs resa från Stockholm, i Mars månad sistlidet år, besökte Husberg och för bonom omtalade, att vittnet sökt men ej träffat Meurling, för att å Stoltz vägnar fråga, huruvida Meurling, som skulle resa ned åt landet, tilläfventyrs blef så länge borta, att Stoltz icke erhöll sina penningar inom bestämd tid, och dels huruvida Stoltz finge sälja af de hypotiserade kartorne mot ä procents rabatt, och om ej Husberg, på vittnets begäran, lofvade anmoda Mcurling att genom bref svara härå, så vida ej vittnet eednare på aftonen, sjelf träffade Meurling? 9:0 Om ej Husberg, i ett från Brinks gästgifvaregård skrifvet bref, nämnde att han, enligt löfte till Meurling, skolat, under sitt vistande i Sörmland, lemna svar på viltnets frågor, men förglömt detsamma ?n Med anledning häraf tillkännagaf svaranden Meurling, att hvad första och nionde frågorna angår, han icke kände huruvida så tilldragit sig som de upptaga, men att han dock icke ville betvifla eller bestrida deras sanningsenlighet, och vidkommande öfrige frågorne, ansåg han, att de möjligtvis öfverensstämma med verkliga förhållandet, hvadan deras riktighet af honom medgafs. Vid detta förhållande afstod Husberg från Blommendahls hörande. Från inkallade kommissionslandtmätaren P. M. Nordin, ingafs skrifuig och styrkt armälan om laga förfall, samt en vittnesskrift af följande innehåll: För 40 å 42 år sedan, hade Nordin i Tingsås socken hört ett rykte, att förre nämndemannen Johanes Nilsson i Tingsryd sålde kartor vid tingssällen inom Blekinge län, och förmodades att han åtkommit dem i förre kronofogden Christierssons sterbhus, under dess sysslomansskap i Christierssons konkurs. ör 6 å 7 år sedan köpte vittnet af förre nämndemannan Jonas Andersson i Sunnansjö för 2 å 3 rdr bko 3-skillingars skrifkartor. Möjligen hade Nordin förut af samma person köpt kartor, men bestämdt aldrig för högre belopp än 6 rdr bko, och aldrig annan valör än 3-skillings kartor, Huruvida Andersson innehaft eller utlemnat oäkta stämpladt papper kände N. icke, Om någon obehörig stämpe!pappersfabrik hade vittnet intet hört intill den tid, då de för tillverkning och utprångling af falskt stämpelpapper, tilltalade personer blefvo häktade.n klagaren afstod från Nordins hörande. Efter edgång afhördes följande personer: 4:0 F. d. riksdagsmannen Nils Håkansson i Hacke0 em Aaflakn ta 3 AL2SIlat af damn Aattn ns