Aftonbladet – 19 oktober 1843, sida 3

e d ; i t t i f ; I , , ee ff vv jMen tillika har blifvit utrönt, att ett fartyg, för att ernå en viss hastiehet, måste hålla en viss längd, utan afseende på bredden, samt att likaså ett bestämdt förbållande måste finnas mellan längden förom och längden akterom största bredden. Sålunda uppgifves, att om någon vill bygga ett ångfartyg, som gör 47 eng. mil i timman, så måste längden af fartygets fränre del, nemligen för om största bredden eiler nollspantet, hålla 120, och längden akterom detta spant 83 fot. De rön mean gjort utvisa, att proporuonen mellan längden och bredden varit afringa inflytande. Ingen proportion mellan lingd och bredd, om än aldrig så förmånlig, anses således kunna ensamt bestämma hastigheten, utan denna beror hbutvudsakligen af fartygets längd. Det är ock i Eagland en a!lmän erfarenhet, att aldrig något kort ångfartyg kunnat uppnå någon stor hastighet. q För att nu, då längden är bestimd och en viss bredd för fartyget uppgilven, konstrue:a vattenlinien, nemligen medelvattenbinien, iörfer man på följande sätt. Antag att fartygels största bredd måste vara 23 fot, att ett 13 fotsiångt run å midten behböfves och att fartyget bör få den o!vannämnda hasticheten af 47 mil. Af sält främreeler lördelen af . fartyget, från A (se närståenLAS lde fivur) till B, 420 fot; rum: Xmet miultuti, från B till C, 435 fot, och ahterdelen, från IC till P, 835 tot — bredden vid B och är den uppgifna r 23 fot. Deia bredden vid B midt i tu och upprita på hvardera häliten en half erkel. Deia afstårdet A till B i cit enta!, t. ex. 6, jemnstora dear, och draz genom deluingspunkterna de vertikala linier.e 4, 2, 35, 4, 5, och indela sedan hvardera balfcirkeln i lika många, jemnstora deler. Mit nu afstånden från basen (AD) till hvarje af halfcirkelks delningspunkter 4, 2, 3, 4, 3, och afsätt cessa afstånd på de vertikala, öfver basen dragna linierna vid 4, 2, 3, 4, 3, och på båda sidor om basen, samt drag genom de så bestämda punkterne den krokiga linien d, 4, 3, 2, 4, A, så har man vattenlinien för om största bredden. Indela vidare CD genom vertikala linier i ett anta!, t. ex. 6, lika stora deiar genom punkterna 40, 9, 8, 7, 6, beskrif på C en halfeirkel och dela hvardera hälften af denna balfeirkel i samma antal (6) l:ka stora delar, genom punkterne 6, 7, 8, 9, 40, samt draz genom dessa deloingspunkter linier, parallelt med basen eller köllinien. Genom de punkter, der dessa parallela linier skära de öfver köllinien dragna vertikala, i den ordning numereringen visar, neml. 40 med 40, 9 med 9 0. . v. drages kroklinien 10, 9, 8, 7, 6, D, så har man vattenlinien för fartygets akterdel. Detta exempel har, som man ser, afseende på blott en bestämd längd och bestämda proportioner mellan föroch axterdelen af fartyget och det återstår således att erhålla uppgift på den längd, som svarar mot en viss hastighet, men någon sådan är ännnu icke i sällskapets förhandlingar meddelad. Man ser imedlertid af det anförda, att denna konstruktion af fartygs vattenlinie är nästan omvänd mot den vanliga, och vi böra tillägga, att sällskapet uppgilfver sig hafva gjort den erfarenhet, att denna skapnad är lika förmånlig för lugnt eller som det heter smult vatten, som för hög sjö. Reste FL VS —— DD N M