Aftonbladet – 19 oktober 1843, sida 3

— En Böhmisk skald J. E. Wocel, redan föru högt berömd bland sina laudsmän för en episl dikt, som behandlar Böhmens konungasagor frår hedniska tiden, bar nyligen fortsatt sin poetiska framställning af Böbmens häfder, med en samling af romanser, förenade till ett helt, likt sångerns i Fritbiofs saga. Detta nya epos angår den kristna tiden, och har derföre titeln Svärdet och Kalken (Mec a Kalich). Det omfattar tidehvarfve: från den uräldsta konungastammens, Premyslerslägtens, utslocknande, ända till Hussitkrigets slut och berömmes af Böhmiska språkets kännare för en utomordentligt lyekad plan och en högst poetisk behandling, från början will slut. Det episka tycks annars koma till heder igen på fullt allvar, i våra dagar: äfven tyska litteraturen har belt nyligen blifvit riktad med ett redan mycket berömdt skaldeverk i denna genre, al J. C. Fr. v. Zedlitz, kalladt Skogsfröken (Waldfräulein) En saga i aderton äfventyr. Så vidt man kan se af de profstycken, som anföras i en tysk tidning, hvarur vi hemtat denna underrättelse, liknar Skogsfröken ganska mycket W. Scolts Sjöfröken. Det är samma lLflisa naturmålning, men ännu mindre menskliga händelser än der, och samma enkla, men nåvot enormisa diktion nela poemet igenom. Den någol knitielartade ver;en ger det för öfrigt en viss ,Treuberzigkeit och Gemäthlichkeit — för at. begacna dessa oöfversättliga tyska ord till uttryckande af tyska egeneter — som man svårligen uppnår med någon innan form. Äfven tyska dramatiken har nyloen fått en märkvärdig tillökning i FrRäckerts stora skådepel Saul och David,: men det är allt för stort, vad vidden angår, för alt nassa för scenen, och yska konstdomare påstå att det äfven i andra länseenden, hvaribland brist på handling, ägnar ig mera för läsning än åskådning. Doremot prias karaktersteckninsen såsom klir och kraftig, ch i afseende på diktionen anses denna pjes för n af de bästa, som man äcer af Räckerts hand, te ag gr dög AS Dr ned SRS ENDE ig tg AA SENSE NN I AE AE as Ar aa RA