Aftonbladet – 14 oktober 1843, sida 1

FET RE REN ARR RE RO CST ar dato, äfvensom ministrarne Metaxas, Melas ocz Valetta, redan under loppet af samma år åter utträdde ur kabinettet, hvari endast Hrr Rhallas . (först justitie-, sedan finansminister), Kriezis (sjöminister) och Christides (inrikes minister), qvarstannade, till hvilka några andra, mindre bekanta män kommo. Allmänna opinionen, retad af de ofvan anförda händelserna, har nu desto mera vändt sig mot dessa, som finansernas tillstånd dagligen blef svårare och slutligen antog den form, i följd hvaraf England, Frankrike och Ryssland, som bekant är, beslöto, att väl för tillfället betäcka räntorna å den af dem garanterade skulden, men också att Greklands statsutgifter skulle obetingadt inskränkas. Men nu hafva alla uppror i Grekland — och från 48214 till 4833 skedde några hvarje år — från den tiden, då Capo dIstrias ställde sig i spetsen för förvaltningen, såsom president, till närvarande dag, varit framkallade af financiella bryderier. För närvarande bafva dessa måst tjena till att förhjelpa Maurokordatos fordringar af år 4844 till uppfyllelse; ty statsrådet bar redan åter utvidgat sig till ett slags senat, och en nationalförsamling, så sammensalt, som den, hvilken fanns ända till konungens ankomst, och som sednast upplöstes den 4 September 41852, är sammankallad, för att uppsätta en konstitution. Men man kan nästan med säkerhet antaga, att med den nya författningen den gamla anarkien åter skall komma att berrska i Greklaud, om icke Europa ännu i några årtionden öfvertager vården af de grekiska finanserna och betäcker bristerna i dem. —ENENEENO nn