Aftonbladet – 14 oktober 1843, sida 1

1 dem. GUBBEN I EGYPTEN. En korrespondens till Allgemeine Zeitung har i början al sistl. månad meddelat en skildring af förhållandena i Egypten, som ytterligare visa, buru den gamle, egensinnige och sjelfkloke Mehemed Ali grasserar derstädes och huru hans envishet och penninggirighet mer och mer leda till detta i sig sjelf så herrliga och af naturen välsignade lands förstöring. Oaktadt det interesse för handeln med Indien som Egypten vunnit, säger korrespondenten, samt den lätthet hvarmed kommunikation:n nu medelst ångfarten underhålles, synes man i Europa föga känna till ställningen i nämnde land; och då han ej vill beskylla dem, som i franska och italienska blad seskrifva dess blomstrande tillstånd, dess handels och financers förträfflighet o. s. v. för att ej kunna eller vilja göra detta sannfärdigt, förmodar han, att dessa beskrilningar, hvilka merendels äro förenade med försäkringar, att regeringen dagligen företager visa och välgörande anstalter för att föröka undersåtarnes välstånd och trefnad, m. m. snarare torde få anses såsom en ironi. Han finner nästan intet ord af allt sådant vara sannt, och gör följande teckning af ställningen: Mehemed Ali var ännu för några år sedan 0fantligt rik; men dels slösade han för goda ändamål, fastän genom falska medel, betydliga sum mor,. dels vållade hans gränslösa äregirighet, och den lätthet hvarmed han. föll i händerna på dem som smickrade denna hans äregirighet, samt slutligen det sista kriget och dess följder, att hans financer kommo i en ganska brydsam ställning. Trupperna och embetsmännen hafva ända till 30 månaders sold och aflöning innestående och landets bjelpkällor, så stora de än må vara, räcka på långt när icke en gång till att betala denna skuld. Under detta ökas likväl kostnaderna för vicekonungens hof beständigt, och svag som han på ålderdomen blifvit, låter han förleda sig till spekulationer för gemensam räkning af några sina gunstlingar ibland handelsståndet, hvarvid de förluster som närvarande missgynnande konjunktur för egyptiska produkter måste medföra, drabba honom allena, under det att hans associerade alltid på något sätt draga nytta af att disponera hans kapitaler och några af dem utan sådana fortfarande förskotter skulle nödgas öfverlemna sin egendom åt borgenärerna. För kort tid sedan blefvo 400,000 thaler i reda penningar afsände till Triest, för att användas att betala tributen till Porten, men denna betalning har till den grad uttömt skattkammaren, att ingen begriper huru Boghos Beij skall före Ramadan, som börjar i slutet af September, kunna afbetala åt armeen och embetsverken en dem lofvad betalning af ett halft års aflöning. Såsom skänk till Sultan, bygger Paschan nu en ångbåt, som skall komma att. kosta nära en million, han bygger äfven med ofantlig kostnad dockor för sina obrukbara krigsfartyg, och uppgör dagligen nya planer, alldeles som han kunde förfoga öfver millioner. Men om således penningbristen är stor för förvaltningen, är den om möjligt ännu större för de bandlande och för folket. Minuthandlandena köpa och sälja på tid, och betala lika litet sina växlar som de blifva betalte af sina kunder; ja, man ser att äfven ibland de första husen finnas sådana, hvilkas frakter alldeles ej kunna användas på europeiska handelsplatser. Det ringa mynt som här finnes, är i judiska penningmäklares händer, som stegrat räntan till 2 åa 3 procent i månaden och som nu äro de enda, hvilka hafva fördel af den allmänna förlägenbeten. Den boskapssjuka, som sedan ett år härjat i öfra och nedra Egypten, har gjort landtmannen ännu fattigare än han förut var blifven genom de nedsatta pris hvartill Paschan öser hans produkter, under det att Paschans ståthållare i provinserna utan barmhertighet uttasa skatterna. Boghos Bey tyckes, liksom sin herre, hafva öfverlefvat sig sjelf, och konsulerna hafva länge i sina angelägenheter måst vända sig direkte .till Paschan, genom tolkar (Dragomän), emedan Boghos aldrig bringat någon sak till slut, utan, såsom man sagt, endast lägger alla handlingar man lemnar honom under sin hufvudkudde. Det tros äfven nu allmänt, att Artim Bey, som nyligen hemkommit från sin resa till London och Paris, nu skall öfvertaga utrikesärendernas ledning, samt att Boghos skall draga sig ur FE.