Man har länge och ofta klagat öfver bristen af memoirer i Svenska historien; likaledes öfver det mörker, som ännu hvilar öfver Carl den elftes märkvärdiga regering. Att för denna tidrymd åstadkomma en memoir-samling, sådan som Chanuts för Kristinas regering, ansåg jag derför vara bästa sättet att använda de lediga stunderna af min resa. Rec. tror, att jag i dess ställe bordt samla och utgifva de mera egentligt politiska, officiella noterna och negociationerna. Kanske! Sanningen är, att något sådant icke föll mig in. Måhända torde ock memoirer, som lemna ett eljest nästan oåtkomligt Jjus öfver den inre ställningen och sinnesstämningen i landet, öfver lefnadssättet, partierna, personerna, och derigenom ock öfver de inre driffjedrarne till tagna beslut och inträffade händelser; måhända, säger jag, skall i mångas ögon en sådan memoirsamling vara för bistorien af minst lika stort värde, som en samling officiella noter och negociationer, hvilka, ehuru ytterst vidlyftiga, ofta äro temligen resultatlösa och alltid visa endast den yttre sidan och den färg man officielt velat gifva hvar sak. Månne ej, t. ex. Sverges deltagande i Westfaliska freden vunnit af Chanuts memoirer mera ljus, än af Mejerns digra, kanske knappt af någon Svensk genombläddrade Acta Pacis Vestphal.? Så synes mig; och då jag åstadkommit en sådan memoirsamling för en tiderymd af fyratio i vår historia, vigtiga, men föga kända år; och då denna memoirsamling, utgörande fyra temligen dryga band, blifvit samlad på den korta tiden af elfva månader (alla resorna deri inbegripna) och då slutligen detta skett egentligen öfver, hvad mig ålåg, så erkänner jag uppriktigt, att jag icke ansett mig förtjent af rec:s förebråelse, att ej hafva uppfylit hvad man af mig med anledning väntat, förebråelsen att ej hafva Iemnat en, quantitativt eller qualitativt, större skörd. Men kanske jag misstagit mig. Jag önskar då, och i alla händelser uppriktigt, att min recensent måtte komma i tillfälle att sjelf antingen under en utrikes resa, eller, som han tror, inom de svenska arkiverna göra en större och bättre skörd än den jag mäktat åstadkomma. Karlstad, Sunne, Oktober 1843. And Frygell.