Aftonbladet – 5 oktober 1843, sida 1

EUREKA TERESE ET FINER EEE T den ÅA. Lindergren, gjorde följande skriftliga tillägg till sitt viltnesmål: Till Kinnevalds härads vällofl. tingsrätt i Wexiöl Vid de föregående tillfällen jag här varit kallad och tillstädes, för att vittnesmål afgifva, rörande förfalskning och utprångling af stämpladt papper, har jag, med fästadt aseende å Kongl. brefvet den 24 April 1754, ej ansett mig böra lemna de upplysningar, som blifvit mig, dels i förtroende, dels emellan fyra ögon, delgifne. men mellankommande omständigheter göra, att jag numera, oansedt allt förtroende, går att framlägga all den kunskap, jag har mig i saken bekant. Via något tillfälle, i Maj eller början af Juni månad, sistlidet år, berättade förre brukspatron Husberg för mig, det han hade stämpladt papper till salu, och framtog dervid fem stycken af kronofogden Crona uthändigade skuldebref å tillsammans 5,000 Rdr Rgs, som han sade alla vara utfärdade för af honom till Crona lemnade biläggningskartor. På af mig framställd fråga, hvarifrån Husberg bekommit de:se kare tor, lemnade han undvikande svar, men yttrade, att de voro mycket lika andra kartor, och upvlyste vidare, det han köpt dem mot 25 procent at värdet och sålde dem åter mot 53, ciler 66 7; procents rabatt. Härvid påminnande mig ett rykte, som redan 1832 varit gängse i Konga härad: att f. d. nämndemannen Johannes Nilsson i Tingsryd skulle, mot nedsatta priser, försälja biläggningskartor, hvilka troddes komma från Skåne, tillfrågade jag Husberg, om desse vore af samma slag, hvartill han svarade ia. Y:terl gare rämnde Hushorg, att den skillnad emellan isteckningarne och köpesumman för Grapsholmen, som ban till friherre Posse betalt, utgjort vinsten för försålde biläggningskartor, samt att han, vid sin resa från Stockholm, i fjol våras, tagit vägen åt Götheborg, och der lemnat stämpladt papper tll en notarie Björk, för 3,000 Rdr Bko; men på det Tit. Björk icke skulle fatta något misstroende till kartornes äkthet, hade Husberg påtecknat alla de kartor, ban lemnat till honom, ordet ,Fyllnadskartan. Vidsamma tillfälle framslog Husberg till mig, huruvida jag icke egde någon bekant, till hvilken stämpladt papper kunde afyttras; men på mitt svar härå, att den ende bekante jag egde, vore vicehäradshöfdingen Bergström, förklarade Husberg, det befallningsman Crona förser honom med kaitor. Vid denna underiätuetse blefjag bestört, hvarföre mitt samtal med Husheig genast upphörde. Jag började derefter fundera på sättet att få veta, huruvida Husbergs uppgift, att Crona förser Bergström med stämpladt papper, vore sanning eller ej, och fann det bästa medel härtill vara, att erbjuda Bergström kartor, hvilket jag äfven, vid midsommarstiden sistlidet år, gjorde, mot 50 procenta rabatt; men erhöll härpå till svar, det han ingalunda vitle befatta sig med någon sådan handel, hvarpå jag ytterligare tillade, det jag hört sägas: Crona skulie halva eller ämna göra bäradshöfdingen dylikt anbud, samt att Crona lärer innehbafva ett högst betydligt parti kartor, men fick det svar, att så länge han sitter domare, skulle aldrig några sådane kartor gagnasibans domsaga, och att Crona icke erbjudit honom dylikt papper. Då jag på min framställda fråga hvilken Tit. Bergström ämnade hafva till charte sigillate försäljningsman i domsagan, erhöll tillsvar, au han derom redan aåckorderat med auditör Engdabl, tillade jag, att det vore svårt för Bergström förekomma falska kartors begagnande, hvarpå Bergström yttrade, att det alls icke vore svårt, emedan han reqvirerade allt stämpladt papper från ränteriet. Jag föreställde honom då, huru lätt det vore för bans biträde, att lika fullt, vid kartebeläggningen, i stället för riktiga, ditlägga falska kartor, och att sådant endast kunde förekommas, om Bergström sjelf hade kartebeläggingen om hand. Genast derpå utlät sig Bergström, att, för hämmandet af ett dylikt brott och förekomma underslefvet, ville han å högre ort gilva det tillkänna, hvilket äfven jag ansåg rättvist, dock förbehöll jag, att milt nawn skulle förtigas, hvilket Bergström äfven lofvade. Derpå underrättade jag Bergström, att. under den tiden jag vistades i Konga härad eller år 1832, ouverte hörde omtalas, det Johannes Nilsson i Tings:yd försålde stämpladt papper till nedsatt pris, och dermed försåg så väl herrar domare i Blekinge som Calmar län. Vid ett sednare sammanträffande med Husberg, yttrade han sin ovilja mot kronofogden Crona, för det han så öppet försålde kartor; då han, på af mig framställ fråga, hvad han bärmed menade, svarade, det Crona, med fogdeskrifvaren C. Bergqvist, som i något enskildt ärende rest till Carlshamn, skickat kartor till bäradshöfding Bergqvist. och derföre af Bergqvist erhållit revers å 3500 Räår Res eller Bko. Arf detta Husbergs yttrande frågade jag C. Bergqvist, hvad ärende han hade till häradshöfding Bergqvist, men erhöll till svar, att det för honom var obekant, då han både hade bref med sig till häradshöfdingen och bref derifrån. Serskilt får jag nämna, att bvad kronofogden Crona beträffar, har jag inga andra underrättelser Om hans transaktioner med kartor, än de Husberg för mig om—A —— mma