Aftonbladet – 23 september 1843, sida 3

lysa för dig och kasta henneifamnen på dig, son du gjorde med mig och Ingeborg — har inte glömt det ännu — anfäkta sin morbror nu bäs han gitter, han, min kära kamrer — vill gern: bjelpa honom att omvända den gamla, förstockade syndaren — Bina är, ta Mig tusan! en bra flick: — lofvar att ge benne hundrade lod silfver bemgift och göra bröllopet till på köpet — st så! slå mig nu i hand, bror Nils. — Hjertans bror Bengt, jag får väl lof attgörs dig till viljes, när du är så frikostig mot min Bina. : — Trodde, min själ; att hundrade lod silfver skulle gripa bror i bjertat — får dessutom en måg, som ,har hufvudet på rätta stället, det ser jag. Den unga friaren stod under hela denna scen alldeles stum af förvåning, oro och slutligen af glädje, och först då, När pastorn tog honom i famn och kallade honom sin måg, och kapten gratulerade, skakade hans band, kom han sig före, att yttra sin varma erkänsla i bjertliga ord. Huru glad ban skyndade åter till balen, att förkunna sin älskade Bina den lyckliga vändning, saken tagit, kan man lätt förstå, och huru Bina stod der rodnande och Knappast vågade tro den slada underrättelsen . Kapten, som ej hade kläder och stöflar putjade, och ej ämnade vara På balen längre än till klockan 40, fann nu för sent att kläda sig och ;å dit, och för pastorn kom balen ej ens i fråga, lå ban var i saknad af sin oumbärliga peruk, och ) kunde hederligtvis inställa sig der med katunskläde omkring hufvudet. De gamla herrarne 080 således visligen sitt parti att gå till sängs