Aftonbladet – 20 september 1843, sida 3

LF Hr Almström, hvars process angående de vignetter, han åsatt en för champagne försåld dryck, nyligen blifvit refererad, har begärt och erhållit rum för nedan intasne förklaring. Vid densamma täcktes likväl läsaren anmärka, att Aftonbladet, redan då kämnersrättens utslag föll (se HM 72 sistl. år), yttrat samma åsigt om saken, som nu sednast i fråga om hofrättens utslag ; att benämningen arlificielt vatten På tit. A:s dryck icke blifvit uppfunnen af Aftonbladet, utan begagnad af kämnersrätten, som sannolikt icke heller sjelf påbittat den; samt att kämnersrättens utslag uttryekligen säger, att berr A:s vignelter haft äfven samma färg, :som Dinet Peuvrels. Slutligen och med afseende på tit. A:s yttrande, att Aftonbladet skulle funnit sig tilliredsstäldt af tit. Å:s förra explikation, böra vi tillägga, att om ÅA. B. icke funnit och. icke heller nu finner skäl att yttra något om herr A:s utom domstolen gjorda törklaringar, må deraf ej annan slutsats dragas, än att Å. B. lemnar deras verkan åt den trovärdighet, de i sig sjelfva innebära eller genom undertecknandet af tit. A:s eget namn kunna få. Tit. Å. säger: I anledning af Aftonbladets uti Az 213 gjorda anmärkningar vid det deruti införda Svea Hofrätts utslag uti målet emellan franske handlanden Dinet Peuvrel och undertecknad, får jag, utan att inlåta mig uti någon tvist om Hofrättens generela å:igt af begagnandet af utländska vignetter, ehuru denna åsigt äfven gjort sig gällande hos högsta domstolen (la chambre de requets) i Frankrike, som, enligt hvad jag genom styrkt handling, uti min besvärsskrift till Tofrätten visat, helt och hållet frikännt P. Guelaud i Paris från det åtal, som Rowland i London emot honom anställt, derföre att han på några af sina tillverkningar begagnat vignetter med den sistnämndes namn och adress, samt till alla delar lika med dem, som af honom på samma slags artiklar användes, enlast iterera de uppiysningar som jag redan en gång örut uti Aftonbladet afgifvit och som, förunderligt 10g, nu synas helt och hållet hafva undfallit dess minie, eburu de då ansågos ful!t tillfredsställande, nemligen: 4:0 att den ifrågavarande drycken icke är något artificielt vatlen, utan en bättre vinsort (Rhenskt Niernsteiner, som, enligt de tillförlitligaste analyser, så väl ill halt af alkohol, enanth ether Och vinarom, som i öljd deraf till smak och bouqvet vida öfverträffa de vanliga i provinsen Champagne producerade vinsorter)