Aftonbladet – 18 september 1843, sida 1

BELGISK KOLONISATIONSPLAN FÖR BRAÅSILIEN. I en tid då nästan alla sjöfart idkande nationer äro betänkte uppå att genom kolonisation utvidga densamma, föröka sin handel och erbjuda nya utvägar till arbete och förtjenst åt en del af befolkningen, som icke inom de gamla staterna bafva bergning eller trefnad, börjar äfven Belgien alt företaga en sådan åtgärd, och ett sällskap i Brögge har nyligen utfärdat en uppmaning dertill. Förslaget åsyftar att anlägga en koloni i stor skala, uti provinsen Santa Catharina inonr Brasiliens område. En f. d. ingeniörofficer och som en längre tid haft ledningen af hydrauliska arbeten i Chili, Hr Karl van Lede, har i detta sällskaps uppdrag genomrest Brasilien i alla rigtningar och d. 40 Aug. nästi. år erhållit kejsarens medgifvande till koloni-anläggningen. Han har sedan utgifvit på trycket ett projekt, som tillika innefattar högst intressanta upplysningar utur Brasiliens äldre och nyare historia, samt äfven om dess lagstiftning och förvaltning. Den provins, som här är i fråga, består af ön S:t Catharina, som innefattar ungefär 9 Sv. qvadratmils omfång, samt äger tvänne stora landfasta sträckor, af hvilka den ena, emellan hafsstranden och granitbergskedjan, Serra Geral, innefattar 550 Sv. qvadratmil, och den andra, emellan nämnde bergskedja och Paragvai omkring 850 Sv. qvadratmil. Oaktadt denna obetydliga vidd, var folkmängden 1842 blott 67,250 personer; klimatet är mildt och gynsamt för alla slag af kultur och industri, jordmånen der den bearbetas ganska gifvande och hela trakten så sund, att epidemiska sjukdomar aldrig der rasa och brasilianska läkare ditsända sjuklingar för att botas genom den helsosamma luften och väderleken derstädes, Det låter nästan otroligt, att i hela Brasilien, som innehåller en så stor areal att det, befolkadt i samma förhållande som Belgien, skulle kunna inrymma fyra gånger bela Europas folkmängd, nu icke äger 3 millioner menniskor, kanske icke en enda plog. Det sätt hvarpå man nedbränner skogarna för att af den med aska och förkolnade trädstammar betäckta jorden erhålla 2 å 3 skördar, är en vandalism, som genom sin ytterlighet redan flerstädes vållar, att man icke äger nog byggnadsvirke. Regeringen motser derföre. gerna inflyttningar af Europeer, för att odla jorden på ett tjenligare sätt. Dertill kommer äfven; alt allt sedan slafveriets afskaffande i Brasilien antalet af slafnegrer ständigt minskas och arbetet allt mer måste bedrifvas af frie män. Af S:t Catharinas 67,000 menniskor äro nu blott 42,000 slafvar, och deras antal minskas med 2 å 3000 hvart ö:te år. — Vid alla nybyggen är det vilkor, att ej arbetet får med slafvar bedrifvas. Studier och allmänna undervisningar stå långt tillbaka. I provinsens latinska skola voro 1844 blott 40 ynglingar och i alla -elementarsko!orna 4100. Älven prester fattas, och fiera pastorater stodo lediga. Jorden bär mais, bönor, hvete, potates, ris, kaffe, the, hampa, bomull, indigo och med ett ord, alla behof för dagliga underhållet och för utrikes handel. I öfverflöd kunde der odlas oliver, mandlar, mulbär, oranger, citroner, körsbär, plommon, fikon, vindrufvor m. m.; och Europer finna der hornboskap, hästar, mulåsnor, får, getter, svin och andra vanliga husdjur. Invånarne äro vänskapliga och fördragsamma; detta visar sig äfven af brottmåls-statistiken, emedan år 18414 blott 62 förbrytelser förekommo; ehuru härvid likväl må anmärkas, att icke vissa mindre förbrytelser intagas i densamma, då de icke hänvisas till domstolarne. På industriella företag är väl ännu ej att tänka, ehuru stenkol finnas i jorden; men jordens odling och handeln med dess alster gifva nog sysselsättning och vinst, Det torde intressera våra läsare att känna, hvad ett sådant slags dokument kan innehålla, som det, hvarigenom Brasilianska kejsaren medgifvit rättighet till kolonisation i denna del af sitt rike, och vi anföre derföre ett summariskt utdrag derutur: Sällskapet tillerkännes i provinsen S:t Catbarina full ägande rätt till en eller flera jordsträckor, som på det hela hafva en vidd af 20 qvadrat mil (milen äro räknade efter 20 på en lat. grad) och äger att sjelf välja desamma af den disponibla jorden. Det äger allt hvad som finnes på ytan och har fritt bruk af hamnar, vikar, kuster, floder, sjöar, m. m., inom gebitet. Det kan drifva bergsbruk, i likhet med öfrige Brasilianska undersåtare, likväl med undantag EE ANA SER ANA TENTA IR Tee IR POS G