Aftonbladet – 4 september 1843, sida 2

7 ning eller kommit något fruntimmer att tänka på till hvilket genus han hör. Han är alldeles förträfflig, då man är utan dam eller vis å vis, ty han känner alla menniskor — visserligen helt litet hvar och en, men dock tillräckligt för att presentera. — Sjelf kan han dock aldrig stå till tjenst såsom tillfällighets-vis å vis, ty sådant gör han alltid upp förut. Hans namn står på alla bjudningslistor, ty han är en verklig skatt för alla, som ställa till bal — han dansar hvarenda dans, från den första till den sista, kan alla turerna i kottiljongen, och är i nödfall med om en mazurka. Det var rätt roligt att följa honom med uppmärksambet, att se, när en frangaise spelades upp, hur han alltid visste hvar han hade sin dam, aldrig trängdes och aldrig lät taga ifrån sig sin plats, och alltid talade med sin dam med en förståndig min. Jag frågade honom, om han var road af dans. Ah jal, sade han. En annan person, som i sin mån bidrog att för mig förkorta tiden, var en, som gällde för ett snille. Fan fästade först min uppmärksamhet derigenom, att jag såg en mängd skrattande personer samlade omkring en person, som ensam talade och tycktes hafva fritt språk. Jag lyssnade ett ögonblick. Det var, som du lätt föreställer dig, endast plattheter, men det var verkligen intressant att se, med hvilken resignation min vän Åh jar satte sina skrattmuskler i gång, och yttrade sitt: han är bra qQvick) Man anser för en skyldig uppmärksamhet mot sina gäster att bjuda detta salongs-geni — man gör sig försäkrad om hans person på samma gång som kokerskans — och han är så mycket lämpligare för societen, som han är i en god karier, och ingenting finnes att anmärka emot hans seder. Han dansar med krokiga knän, men det anses vara en följd af hans geni. Han tar sig små friheter, och är till och med i stånd att, med en näsduk på hufvudet, när så göres behof, passera för dam i en frangGaise. . å För att någorlunda skuldfri komma ifrån all den artighet, hvarmed min farbror och tant öfverhopat mig, har jag skänkt dem min Dido, hvilken du vet att jag bland andra af mina taflor fört med mig. Detta skedde redan för några da