Aftonbladet – 16 augusti 1843, sida 3

— LEDSAM SPÅDOM RÖRANDE FRANSKA REGERINGSFORMENS BESTÅND. De franska oppositions-tidningarne yttra mycket missnöje öfver det småaktiga sätt, hvarpå de tre Juli-dagarne numera firas, och påstå, att regeringen vill alldeles utplåna det besvärande minnet af folkets seger öfver konungaväldet. I sammanhang bärmed påminner tidningen Gazette, som utgifves i Paris, om annalkandet af normal-epoken för fransyska statsomhvälfningar. Vi inträda i Julirevolutionens fjortonde år. Låtom oss rekapitulera de 53 år, som förflutit sedan 1790, nemligen sedan den tid, då den kungliga demokratien infördes, d. V. 8. republiken med insurrektionens och folksuveränitetens grundsatser. Från 4790 till 1802 hade yi folkregeringen under titlarne: konstituerande församling, lagstiftande församling, konvent, direktorium, konsulat. Från 41800 till 18144 hade vi Bonaparte såsom konsul och kejsare; från 18414 till 4830 hade vi restaurationen, oberäknadt de hundrade dagarne; från 4850 till 4843 hade vi Juli-revolutionen med sina två phascr, den parlamentariska och den personliga regeringen; 44 till 43 år hafva varit det maximum, som förunnats de styrelser, hvilka uppstått ur konungens eller folkets konstituerande suveränitet. RT SSR SRS SR ON SRA NR n RR RSS KR en