Aftonbladet – 3 augusti 1843, sida 2

SER OCR NANTES EKOT AP st ONT TACA SIR TERESE EEE förelser mellan några af Europas nu-lefvande, utmärk taste konstnärer, såsom Cornelius, Overbeck, Schadow, Heideck, Riedel, Vernet och andra, samt de danska artisterne. Arkitekturen erbjöd ingenting annat utmärkt, än ett prisbelönt projekt till försköning af omgifningen kring hamnen eller toldboden i Köpenbamn, af arkitekten Hagemann. Rikare var skulpluren. De vackraste alster af denna konst voro: två fragmenter af en stor fris, föreställande Roxanes bröllop, af Jcerichau, en trogen och äfven snillrik efterhärmare af antiken, samt Amor, hvässande sina pilar, af Bissen, Danmarks utmärktaste bildhuggare näst Thorwaldsen. Denna bild väcker beundran genom sin varma romantiska anda, förenad med den antika naiveteten. Dessutom böra nämnas en vacker byst af den aflidne tonsättaren Weyse, arbetad af den unge konstnären Kolberg, och en stående häst i naturlig storlek, som förvärfvat sin skaparinna, fröken Adelgunde von Herbst, elev af Thorwaldsen, diplom såsom medlem af akademien för de sköna konsterna. Thorwaldsen hade ej exponerat någonting detta år. Bäst voro de serskilda grenarna af målarekonsten representerade. Första ;rummet intager landskapsteckningen. De danska ; konstnärerne tyckas sakna klar åskådning af landskapets betydelse för målning; de studera detaljerna i naturen och reproducera dem ofta med holländsk noggrannhet, men glömma ofta, att målningen först dä är ett sannt konstverk, när alla enskildheter försrmälta till en poetisk totalbild; de måla naturföremålen med stor trohet och delikatess, men gifva ingen bild af: naturlifvet. Endast få stycken utgöra undantag -härifrån. Främst bland dessa nämnes den sköna taflan; hvitklipporna på ön Möen, af Gurlitt, en af akademiens ledamöter. Den kontrast, som den friska grönskan här gör emot klippans kala, hvita väggar, åstadkommer en förtrollande ver: kan. Koloriten, isynnerhet i, kritpartierna, är beundransvärd. ED annan ledamot af akademien, Th.