Aftonbladet – 27 juli 1843, sida 1

STOCKHOLM den 27 Juli. De på förmiddagen ankomna utländska poster medförde tidningar från Paris af den 47, från London af den 48, samt från Hamburg af den 24 dennes. : FRANKRIKE. Den fest, som firades på årsdagen af bastiljens stormning, den 44 Juli, bivistades af några hundrade personer: deputerade af yttersta venstra, författare och deputationer från Orleans och Rouen, m. fl. Vid tillfället blef Irlands befrielse föremål för skålar, en subskription öppnades för olyckliga Irländare, och Hr Ledru-Rollin åtog sig att fara öfver till Irland, för att bilda en förbindelse emellan irländska associationskommitteen och franska patrioterna. Ett rykte gick, att franska ministern i Madrid begärt sitt pass. Detta skall vara föranledt deraf, att en ovettig förklaring emot konung Ludvig Filip länge-fått stå qvar på knutarna i Madrid, som tros vara uppsatt af Esparteros anhängare, hvilka likväl icke vågat offentliggöra den genom tidningarna. Amiral Roussin har afgått ur ministeren, och det tros, att amiral Ma-kau kommer att intaga hans plats, sedan han nu blifvit mindre motsträfvig i frågan om visitationsrälten. Hertigen af Aumale skall återvända till Afrika och emottaga ett divisionsbefäl samt utföra nya storverk mot Araberna. Hertigen af Montpensier skall deremot endast bivista artilleriets vapenöfningar i Metz. Prinsen af Joinville var ej ankommen med sin gemål; men mån hade redan i Paris fått veta, att prinsessan med passion röker cigarrer, och deraf hade hos Fransmännen hoppet lifvats, att de hittills dåliga franska cigarrerna skulle med tiden blifva förträfflige. Lägret vid Lyon. kommer icke att åtskiljas förr än inemot medlet af Avgusti. I Exregentinnans lilla spanska bof talas blott om att återvända till Madrid, sedan Espartero blifvit drifven derifrån. Det har väckt stor uppmärksamhet att man låtit, under namn af högvakt, uppbygga ett litet fäste midt i Paris, bredvid Juli-kolonnen, och der till och med utrymme är för krigsförråd. SPANIEN. Sedan general Costinez den 9 Juli inryckt i Lerida och Zurbano dragit sig till Sarragossa, ryckte generalerne Aspiroz och Narvaez den 40 och 44 fram på vägen till hufvudstaden, som redan den 10 förklarades i belägringstillstånd. Regenten, som lärer under sitt långa vistande i Albaceta öfvertygat sig om insurgenternas styrka och omöjligheten att forcera Valencia och Barcelona, hade dragit sig tillbaka, men icke i rigtning åt hufvudstaden, utan på vägen åt Andalusien, såsom det tros, dels af den anledning att han är säkrare på Cadiz och stämningen i denna provins, än på hufvudstaden, dels för att kunna förena sig med van Halens arme-korps. Möjligen är äfven denna rörelse beräknad för att draga insurgenterna efter sig på sidan om Madrid, samt att sedan med biträde af de trupper, som der äro samlade, söka att i en afgörande drabbning besegra dem. I detta fall tyckes likväl planen vara hygd på svag grund; ty efter underrättelser med ett will Toulon ankommet ångfartyg, skulle v. Halen hafva öfvergifvit Esparteros sak; och öfver Perpignan berättas såsom säkert, att generalerne Serrano och Prim med betydliga nyorganiserade reserver lölja efter Narvaez, i rigtning mot hufvudstaden.: Man hade väl der ännu icke förmärkt någon öppen förklaring mot Regenten; och de dervarande medlemmar af Lopezska ministeören, med Lopez i spetsen, hade icke endast fördröjt deras afresa till Barcelona, utan till och med förklarat, att de icke kunde obetinrgadt deltaga i general Serranos manifest; men stämningen var ej god för Regentens sak ; och ett utspridt rykte, att Mendizabal. gjort ett försök att bortföra drottningen genom: den s. k. Casa de Campo, en underjordisk gång ur palatset, hade väckt stor ovilja. Det synes ej otroligt, att, på sätt den 47 å börsen i Paris berättats, Madrid redan gått öfver; ty äfven från England förmäles, act Aspiroz d. 414 var framför Madrids portar och att Narvaez följande dagen, med hela sin styrka skulle ankomma.