Aftonbladet – 24 juli 1843, sida 3

svårt att upplyfta den. I skolorna undervisar man de små barnen genom sentenser, hvilka sjungas, men melodierna till. dem äro så usla slagdängor och så entonig bonddansmusik, att sångsinnet blir i grund förderfvadt derigenom. Jag förstår icke, huru detta kunde undgå den uppmärksamme doktor Julius, hvilken tillvitar Amerikanarne, att de, och till och med invandrarne, förlora rösten. Sedan sången kommit på modet bland män, blir den mycket allmän bland folket, och i hvarje liten stad äro på aftnarna sångföreningar och sångstunder, hvilka besökas mycket talrikt och göra stor verkan. Jag har hört förräffliga mansoca fruntimmersröster i mängd här. Smak är allt hvad som ännu felas, men äfven denna förbättras redan. Det engelska språket ned sina starka, hväsande ljud, är väl ett stort vinder; deremot har den inga strupljud, och det aller sig mycket svårt för sångaren att hbålla nunnen öppen. Tonen ligger på tungspetsen. Det är en stor ansträngning för goda tyska sånare, att föredraga en engelsk aria. Man märker lerföre här och der i England stark böjelse för alsettoner, till och med hos qvinliga sångare. )eremot lär man sig flitigt tyska, och den, som an sjunga en tysk sång, är öfvertygad, att det yska språket lämpar sig väl till sång. Här hör nan lika gerna tyska sjungas, som vi höra itaienska. Under vintern hållas föreläsningar i alla täder, hvarvid nyttiga ämnen föredragas. Magetismen hör nu till dagordningen. Man har örenat den med frenologien och magnetiserar oraner! Hvilken humbug! RR SA