Aftonbladet – 22 juli 1843, sida 2

utmärktare musikaliska anlag, i stället för att, blinda slafvar under modet och tonen för dagen, flitigt instudera svåra musikstycken, använda denna tid till själsbildande läsning. Om dernäst akademiska gymnasiilärare i historia, naturkunskap och ästhetik, etc., samt åt detta håll bildade prester i städerne åtoge sig, att ett par gånger i veckan hålla passande föreläsningar äfven för äldre fruntimmer; och om fruntimmersläsesällskaper småningom bildades, der utvalda historiska, vittra, dramatiska och romantiska, etce., skrifter af män med talang kritiskt och reflekterande förelästes, — så skulle man, i sanning, snart kunna hoppas bättre tider. — En annan gång derom meral, Sednaste numret af tidningen Mjolner innehåller följande skämtsamma uppsats: Systemetl den störste Taslispelare. Ibland alla eskamotörer, nekromanter, sorcierer, akrobater och krabater, som i vårt land uppstått, torde väl ingen vilja göra anspråk att mäta sig med en viss utomordentlig konstmakare, hvilken i allmänhet benämnes med syslemct, och förnämligast i Sverige vunnit en sådan ryktbarhet, att fråga troligen snart kommer alt uppstå, huruvida icke, till förevigandet af dess minne, en medalj af första storleken bör slås. Knappt hade systemet uppträdt i landet och gifvit sin första representation, förrän en hvar började gapa af förvåning, förmodligen i den sanguiniska förhoppning, att genom systemets trollerier en allmän välmåga skulle uppstå, och stekta sparfvar liksom komma flygande i munnen. De som närmast omgifva scenen, der systemet i en lysande drägt och på gyllne taburetter utförer sina konster, hafva af pur vördnad för det undransvärda i dess machinationer, naturligtvis icke underlåtit, alt genom lifliva applådissemanger uttrycka sin högsta belåtenhet dermed. De som, fastän något mera aflägsne, dock med uppmärksamhet åtföljt rörelserna och börjat approfondera hemligheterna, hafva naturligtvis, af brist på förmåga att bedöma det utomordentliga derutinnan, ännu visat föga hyllning åt talangen i ofvannämnde afseende, utan till och med utlåtit sig i stränga kritiker och anmärkningar öfver den store mästarens produktioner; ehuru värdet af systemets konstskicklighet blifvit erkändt icke allenast af en Friedrich Schmidt, Svenska Biet, Minerva, utan äfven af åtskilliga andra dylika panegyrister så utom som inom Sverige. På dessa har systemet alldeles förvändt synen, hvarföre de ock blifvit på ett alldeles magiskt sätt förtjusta och devuerade. Hittills har systemet varit mycket nogräknadt med att, i likhet med alla andra konstmakare, tillåta någon titta in i kulisserna, för att icke låta förstå att något sidoinflytande i tysthet bidrager till allt det underbara som produceras, och på afstånd håller i trådarna till spelet; en försigtighet, som visserligen är lika naturlig som nödvändig för begreppet om allenastyrandet, och att således äran af allt hvad som Iförevisas måtte tillfalla systemet, sjelft. De konstI produktioner, i hvilka systemet synnerligast utmärkt sig och tillvunnit sig den allmänna uppmärksamheten, äro följande: 4:0 Den stora upplysningen. 2:0 De förtrollade befordringarna. 3:0 Den förtrollade hatten eller förtjenstens belöning. 4:0 Rådgifvarcvalet. 4:0 Den stora upplysningen: Herrarne Döbler och IBils upptända genom ett pistolskott i ett ögonblick en ,oräknelig mängd ljus, och derigenom åstadkomma en briljant upplysning. Systemet deremot begagnar, för att åstadkomma upplysning, ett medel som hittills lansetts alldeles onaturligt för ändamålet, nemligen — pe , J t 2 Å indragningsmakten och tryckfrihetsaktioner. Skulle detta experiment misslyckas, så är systemet ursäktadt genom de utomordentliga svårigheter, hvarmed det är Jåtföljdt; ehuru blotta försöket och dristigheten icke destomindåre fullkomligen förtjena en applaud. 2:0 De förtrollade befordringarna: Det är väl sannt, att Hr Bils utkläcker ur ett ägg en kanin, ja, til och med en menniska in lebensgrösse; men systemet gifver dock icke efter i konsten, då det förvandlar en Småländsk prest till biskop och statsråd, en kammarherre till landshöfding, en landshöfding till tullinspektor, en öfverste till postmästare, en nolla till en hög emhetsman och slutligen hela regeringsformen till en — nolla. Vi fråga med häpnad och förvåning om herrar Döbler, Bosco eller Bils kunna åstadkomma något dylikt, och hvad äro väl desse herrar emot — systemet,? 3:0 Den förtrollade hatten eller förtjens:ens belöning: Hr Bils tager en hatt och kastar derifrån handlöst på spektatörerne en oräknelig mängd buketter; men systemet tager nådens hatt under armen, kastar äfven handlöst derur en mängd småsaker, hvilka vid nogare efterseenåe befinnas vara idel — krachaner och ordnar. En del af publiken räcker med begärlighet upp händerna för att, om möjligt är, kunna knipa någon af dem i flykten; en annan del deremot låter, med en viss liknöjdhet, dem falla på golfvet. I kortkonster, är systemet icke mindre att beundra, och såsom bevis härpå må anföras den rara kortkonsten, som kallas: 4:0 Rådgifvarevalet: Systemet tager en kortlek, blandar den väl, breder den sedan med den afviga a ga EE eran ne NR TT a a a old mäfrapna aft Ej Föra mic nåsnt andt. En