Aftonbladet – 19 juli 1843, sida 1

ale gg f SAMIUTUTRE FEV PIGS 16 MEM TOR SRIRDSNFU Rh fe stnämnde Kontor. Utdelning kl. 6 eftermiddagen. vara märkligt alt se, huru detta de konservatives skötebarn yttrar sig ) För det andra visar det sig, ätt br Clays logik islaffrågån har mycken Hikhet med hans logik i prohibitionsfrågan, samt att hans skäl mot slafveriets afskaffande liksom i ett system framställer nästan alla de sofismer, hvarmed man i vårt land möter hvarje särskild reformfråga. Sålunda ser man deri hur hr Clay ingalunda vill vara ansedd som en vän af slafveriet, hur han tvertom önskar att det måtte kunna afskaffas, men tyvärr funnit att sådant icke låter sig göra, åtminstone icke nu; att lagstiftande makten icke har rätt dertill, att eganderätten förbjuder det, ja, att slafveriet slutligen just aldrig bör afskaffas, emedan de ahvilka Gud skapat olikan icke böra af menniskor sammanblandas. Vi införa nu talet, jemte hr Combes anmärkningar: Anledningen till talet var, att han framlemnade en petition, undertecknad af flera hundrade invåaare I distriktet Columbia och förnämligast i staden Washington af innehåll, att de icke önska slafveriets afskaffande inom distriktet, äfven om kongressen skulle eza den, mycket tvifvel underkastade, makten att afskaffa det, utan samtycke af folket, hvars intressen direkt och omedelbart skulle kränkas genom åtgärden., Petitionärerne förmäla, att många bland dem ej äro slafegare och några af dem af öfvertygelse emot stafveriet; men de petitionera, emedan de rättvist respektera rättigheterna hos dem, som besitta detta. slags egendom, och hvilka ej önska slafveriets afskaffande. Hr Clay ingår i allt hvad som rör abolitionsfrågan. Han förklarar sig missnöjd med det beslut, kongressen faltat, all.ej mottaga petitioner af folket, rörande slafveriet; han ville, att man skulle hafva mottagit dem och öfverlemnat dem åt en kommitte, som skulle hafva afgilvit berättalse öfver dem i sådana uttryck, att de hämmat abolitionens framsteg. Han går att undanrödja denna brist och att öfvertala allmänheten att ej fortfarande uppröra ett ämne, som medför de olyckligaste fö!jder Hr Clay uppgifver de speciella föremålen röf abolitionisternes sträfvan vara: slafveriets snara upphäfvande i distriktet Columbia och territoriet Florida; hindrandet af slafvars förflyttning från stat till stat, och vägran att i Unionen upptaga någon ny stat, inom hvars område slafveriet är tillåtet. Dessan, säger han, äro blott lika många stationer på den långa och blodiga vägen till det aflägsna mål dit de slutligen vilja komma — abolition, allmän abolition. Till verkan af deras öfvertalningsmakt föreslå de nu ått lägga ,balloteringslådans makt; och det var denna anledning, som förmått hr Clay att tala till senaten. Han uppdrager abolitionens historia och tillskrifver den närvarande oron i Amerika förnämligast det moafzrjorda brittiska experimentet, åt hvilket han innerligt önskar fullkomlig framgång, på samma gång han bekänner, att han byser fruktande aningar om ett olyckligt slut på det. En annan orsak till oron är önskan patt förena abolitionen med politiska afsigter, och att sätta en del af unionen i harnesk mot den andro. Hr Clay uppgifver följande hinder för abolitionen: I Förenta Staternas konstitution förlänas makten öfver distriktet Columbia åt kongressen i följande ordalag: Att i hvad mål somhelst ensam utöfva lagstiftande makten öfver det distrikt (icke öfverstigande tio qvadratmil), som genom afträdande af serskilda stater och kongressens mottagande deraf, kan blifva sätet för Förenta Staternas regering., Delta stadgande gjordes förr än Maryland och Virginia verkligen afträdde land. Dessa begge voro då och äro än slafstater, och förläningen af makten måste alltid anses hafva afseende på ändamålet med afträdandet. Detta ändamål var tt upprätta ett säte för Förenta tåternas regering,; och Maryland och Virginia kunde ej på förhand hafva trott, att afträdandet skulle begagnas till att afskaffa slafveriet i distriktet Columbia, medan de bibehöllo det. Abo!ition är ej af nöden för att göra distriktet passande ro 3 I ctt nummer af Svenska Biet för ett par dagar sedan står visserligen infördt ett bre med anmärkningar deröfyer, att M:r Clay sjelf har slafvar, och att de just ej behandlas på bästa sätt; men detta bref har troligen kommit in i Biet af misstag eller ock med glömska af den upphöjelse, som Biet förut gifvit åt Hr Clays öfriga principer och egenskaper. Sannolikheten af det sednare, eller att det är ren glömska, bekräftas deraf, alt Biet i ingressen till sistnämnde bref uppgilfver Clay gå och gälla, såsom de liberala idternas förfäktare, då han likväl är en af cheferna för det s. k. Whigpartiet narar Ri INNan Bi lässer or? Vi hafva: varkligan