Aftonbladet – 13 juli 1843, sida 2

Statskontoret ansåg vidare att, om än i landsboken icke inginge annat än ordinarie räntan ) jordeböckerne likväl ej årligen, utan endast då de förnyas, behöfva med räkenskaperna jemnföras, och att samma säkerhet vinnes genom jordeboksföränidriogsextrakterne, som af kammarkollegium årligen till kammarrätten afgifvas, och de der, såsom af kollcgii tjenstemän bestyrkte, böra vara tillförlitliga, samt att således denna kontroll lämpligare och säkrare utöfvades i kammarrätten, hvars enda bestämmelse är att sträcka sin tillsyn till hvarje del af räkenskaperne och dem i oskiljaktigt sammanhang granska. Eu överflödigt och skadligt uppehåll skulle äfven genom uden partiella granskningen uppkomma, och ehuru revisionen aflandsböckernes debet förut tillhört kammaärkollesium, vore det dock at erfarenheten bestyrkt, att iensamma äfven den tiden, och med nyttigare påföljd för staten, tillika verkstäl!lts af kammarrätten. Den nu ifrågavarande förändringen hade redan förut en gång efter 1828 års kungörelse varit ifrågasatt. Serskilda kommitterade hade den 23 Juni 1831 afgifvit ett förslag till ny instruktion och stat för kammarkollegium, och detta efterföljdes dena 29 Dec. s. å. al ett ytterligare i samma ämne af presidenten m. m. frih. Cederström. Af dessa var det förra uppgjordt i sträng öfverensstämmelse med 1898 ärs författnicg, men det sednare innefattade de äfven nu förekomne, mot densamma stridande stadganden. Sedan dessa då blifvit af statskontoret och kammarrätten vederlagde och frib. Cederströms förslag ogilladt, utfärdades också den 2 Februari 1838 kammarkollegii nu gällande instruktion, deruti allt slags antydan på de ifrågasatte granskningsätgärderne helt och hället saknas. Det syntes derföre halva varit mindre lämpligt, då anledning dertill ingalunda kunnat hemtas af något annat verks försummelse, att ånyo framställa ett så nyligen ogilladt förslag, genom hvars tillämpning kammarkollegii åligg anden skulle erhålla den tillökning, att dess embetsoch tjenstemannapersonal blefve än mera 0tillräcklig för ärendernas behöriga handläggning, än den redan visat sig vara.n Genom ofvanberörde Kammarkoliegii och Statskontorets cirkulär af den 29 Dec. 1824 reskrifvet att: af fögderierncs, slädernes oci bergslöyderiernes Specialräkningar, skall, genast efter deras aftemnande till Fandskontoret, det ena cxemplaret till Statskontoret insändas, för att tj lill grund för Rikslufvudbokens upprättande. Någ t stadgande härom finnes ej i hela det förevarande Tnstruktionsförslaget. Uteslutandet af denna högst vigtiga omständighet, hvilket förmodligen skedt af förbisceude, skulle tillintetgöra hela Riksbokslutet. Af glömska förmodade Statskontoret äfven härröra, att uti instruktionsförslaget ej förekommer något stadgande angående de årliga restantieberättelserne, hvilka till Statskontoret inom Oktober månads slut hvarje år skola insändas, och hvilkas granskning utgör en hufvudsaklig del af den från Kammarkolleglum till Statskontoret öfverflyttade löpande kontrollen öfver kronouppbörden. Det afgifne Instruktionsförslaget vidbäftade, enligt Statskontorets tanka, flere andra brister, hvilka det låg utom dess befattning att nu vidröra, men af hvilka de hufvudsakligaste blifvit ådagalagde, genom hvad i de förslaget åtföljande protokuller blifvit af kammarrådet och ridd. Cassel yttradt; och hemställde derföre Statskontoret, om icke ärendet, innan det till slutlig pröfning och afgörande företoges, måtte blifva till handläggning öfverlemnadt åt en kommit, sedan de härmed sammanhang egande, till en del på vederbörandes utlåtande ännu beroende allmänna frågorne, om stadgandet af nya grunder för markegängssättningen, om landsbokens tidigare afslutande samt om kontrollen öfver debitering af kronouppbörden, i afseende på de skattskyldige, blifvit slutligen pröfvade och afgjorde. Statskontoret har här haft tillfälle visa angelägenheten deraf, att icke allt för ensidigt behandla frågor af så vidtomfattande beskaffenhet, och Regeringen synes härigen.m hafva fått ätminstone cen aflägsen vink, att något litet påskynda afgörandet af några dess pröfning underställda vigtigare frågor. Vi erinra oss just härvid, att förut i denna tidning yttrats någon förundran öfver dröjsmålet med Zen nya förordningen för markegångssättningen, hvartill redan i god tid förlidet år Kammarkollegii och Statskontorets förslag afgafs, enligt hvilket författningen med detta år borde träda i verkställighet. Man borde likväl nu snart hafva något beslut derutinnan att förvänta; men afgörandet af de öfrige utaf Statskontoret omnämnde frågorne, hvilka blifvit sednare väckta och måhända ännu äro mindre förberedda, torde icke så hastigt vara att emotse. Medan vi äro på detta kapitel, kunna vi icke neka oss den frågan: hvadan det kommer sig, att då flere af de förvaltande verken i sednare tider erhållit nya instruktioner, lämpade efter tidens fordringar och de förändringar förvaltningsmachineriet undergätt, Statskontoret, hvars organisation och verksamhetskrets undergått flerfalldiga förändringar, ännu bibehåller sin instruktion af d. 26 Juni 41720, hvilken icke ens är för allmänheten i tryck tillgänglig? ) Uti landskoken redovisas icke allenast allöfrig uppbörd inom länet astatsmedel jemte ri sgäldsmedlen, utan äfven af diverse verks och anno;städes debiterade medel. kuanda färlara andan: men ändå hadof inoan Klifvit