Aftonbladet – 12 juli 1843, sida 1

Article Image
frågor, som komma till diskussion, så förnuftiga som det står i eder makt att vara: och sedan vär Tories, eter någon tid, lidt allehanda olyckor och nederlag, Och genomlupit sin politiska bana; gören då på samma, sält. som , edra. .whiggistiske företrädare gjorde-åren—-4782-—-och-4785, rycken makten från edra, motståndare, ;och liksom -desse undertecknade det första fördraget med Nordamerikas Förenta Stater, så undertecknen j det första fördraget med-det-befriade Irland: Det har på sednare tiderne någon gång i tidningarne talats om uRebecka, och hennes band i Wales. Se här några upplysningar om uppkomsten och fortgången af. denna förening emot tullbommar, tullhus och -arbetshus. Då engelska. regeringen ville bringa kulturen i Wales till mera harmoni, än den för närvarande eger med det öfriga Englands, föll den på den något egna tankan, att börja med införande af vägalgilfter och dertill hörande tullbommar. Bönderne i Wales, som ålldeles icke förstodo sig på lycksaligheten af denna nya inrättning, tyckte det vara besvärligt att icke, såsom förr, få färdas fritt och obehindradt på sina vägar, togo sig på flere ställen för att vräkacbort tullbommarne och rifva ned husen, hvilka blifvit uppbyggda för dem, som voro salta att uppbära vägafgifterna. För att göra dessa förstörelse-expeditioner med så mycket större trygghet, förklädde bönderne sig i qvinnfolksdrägt och svärtade ansigtet, Methoden vann bifall och spridde sig hastigt öfverallt i landet ; och. som i England bibeln läses mycket af folket och de deri förekommande namn och berättelser användas på mångahanda saker, så föll det någon af förstörarne in, alt kalla chefen för deras band Rebecka och hennös följeslagare Rebeckas söner. Sedermera kalläs anföraren för hvarje sådan trupp, som drager ut för att förstöra tullbommar och nedrifva väktarnes. hus, Rebecka, och resten af sällskapet Rebeckas söner. Rebeckaiternes expeditioner hafva haft stor framgång och saken har fått sifi löjliga sida; publiken har: tagit partisför dessa maskerader, der man såg stora gossar i kjörtlar, och den offentliga myndighetens agenter hafva kommit till korta. Regeringen fann. omsiders klokast att tills vidare inställa uppbörden af alla vägafgifter, och försätta sakerna på sin gamla föt. Men härmed : afstannade icke Rebeckas verksamhet; den vände: sig i stället mot de sedan några år införda arbetsoch fattighusen. Det är bekant, att ett starkt missnöje råder hland de: lägre folkklasserne emot rezlementena och ekonomien inom dessa arbetshus, der underhållet i allmänhet lärer vara ganska knäppt tilltaget, och man och hustru! skiljas från hvarandra Rebecka, som en gång kommit i fart ;red förstörandet af hvad som anses skadligt och betungande, har nu äfven börjat nedrifvä och förstöra dessa arbetshus Rebeckaismen; liksom kartismen, är således ett symptom af reaktion från folkets sida emot ett socialt system, som trycker och beskattar det, mera än det tillfredsställer. Så groteska ock de former äro, under hvilka denna reaktion framställer sig, så sakfiar den icke destomindre sin stora betydelse, och väcker de. engelske statsmännens allvarliga uppmärksamhet. STOCKHOLM den 12 Juli. — 1 går omkring kl 1, 40 uppkom vådeld i det å Ladugårdslandet, nära artilierigården belägna kronobageriet. Elden kom lyckligtvis icke till något svårare utbrott, utan dämpädes inom en half timma. Oaktadt inga larmskott ni mer tillkännagifva eldsvådor, samlade sig efter klämtningen en ofantlig mMenniskomassa vid och omkring stället: och som klimtningen räckte länge och troligtvis längre än ens någon fara var å färde, — elden utbröt aldrig utanför murarna — såg mar tusendetals menniskor tillströrtma ifrån Södermalm, Staden och Kungsholmen, långt efter sedan elden var Isläckt. Detta förhållande, under full dager och då man ej en gång af eldens eller rökens betydlighet har de anledning att frukta någon stor fara, visar bäst Ihurua vigtigt det vore, att några, ordningsanstalter lvidtogos, för att: nattetiden på åtskilliga :allmänna platser och vid slussen, Norrbro, Nybron, Kungs akan lossa ra bon raster mA on äng ge åh NE Te

12 juli 1843, sida 1

Thumbnail