Aftonbladet – 10 juli 1843, sida 2

galagt vägen på 2 timmar 20 minuter, och den sjunde på 5 timmar 350 min. SPANIEN. Palencia och Burgos hafva förklarat sig för insurrektionen. General-kaptenen och garnisonen i den sistnämnde staden utmarcherade. Sevilla förklarade sig den 49. En del af trupperna förenade sig med insurgenterne, äfvensom landshöfdingen, men general-kaptenen och någon del af garnisonen aftågade. I Galizien utbreder sig folkrörelsen hastigt. Santjago, Lugo, Orense, Vigo, m. fl. städer hade förklarat sig. Ett helt regemente ifrån Gerona har i Breviesca afgilvit sin förklaring, och ryktet säger, att alla trupperna i Puentie la Reyna affallit. Regenten var på vägen till Valencia, och den 23 i Quintenos. Ifrån Madrid var intet nytt. General Rodil hade der befäl öfver hillebardiererne, hvilka såsom lifvakt hafva bevakningen i kongl. slottet. Zurbano befann sig kringränd i Igualada, der han inryckt utan motstånd; men stadens nationalgarde hade besatt ett pass, Prim, med hela sin styrka och, understödd af general Castro med reguliera trupper, förenat sig med det, och 30,000 bönder besatt de öfriga passen, hvaribland det trånga passet vid Panadilla, som kostade Frans-männen så ofantliga uppoffringar. Zurbano skall hafva begärt, att få fredligt afmarchera, men Prim förklarat, att derest ej hans trupper ansluta sig till folket, skall ingen pardon gifvas. Ur Barcelona skall folket hafva uttågat, så att kommendanten i Montjuic blott har tomma husen att beskjuta. Generalerne Serrano, krigsminister under Lopez korta minister, och Gonsales Bravo, hade förklädda kommit öfver franska gränsen. STORBRITANNIEN. Den 28 Juni förmäldes prinsessan Augusta af Cambridge med arfstorhertigen af Mecklenburg Strelitz, i Buckinghams-palatsets kapell. Hela kungliga familjen, med undantag af enkedrottningen, som var opasslig, bivistade ceremonien, vid hvilken äfven kronprinsen af Wärtemberg och prins Peter af Oldenburg voro närvarande. Vigseln förrättades af erkebiskopen af Canterbury. Bröllopstårtan var 2 fot hög, nära 6 fot i omkrets, och vog 160 skålpund. Storfursten Michaöl af Ryssland väntas i slutet af denna månad till London. (Han har redan inträffat i Warschau.) Sjöofficerarnes uniform, som för ett par år sedan förändrades till röda uppslag på den blå fracken, har blifvit återställd i sitt förra skick, blå med hvita uppslag. I Wales huserar den så kallade Rebecca och hennes band på det argaste. Vid Newcastle Emlyn samlade sig nyligen en beväpnad skara, 15 å 20,000 man stark, emot hvilken en del af ett dragon-regemente måste skickas. Dragonerne inträngde väl i staden, efter starkt motstånd a! pRebecca och hennes följe, men måste snart åter lemna den, hvarefter pöbeln satte eld på fattighuset och arbetshuset. Flere af stadens tullbommar förstördes. Rebecca, hade genom offentliga anslag förkunnat, att hon tillämnade besök i Pembroke och Narbeth. Hume hade nu i Underhuset framställt sitt förut omnämnda förslag, att indraga det appanage af 24,000 , konungen i Hannover ännu fortfar att uppbära af Engelska statsverket. Vid postens afvång talade Peel emot motionen, som naturligt vis dukar under för den ministeriella majoriteten SERVIEN. Den 46 Juni voro Serviens valmän samman kallade på slätten Topschidere, nära Belerad, fö! det nya furstevalet. Der inställde sig 2000 de puterade och 6000 beväpnade landtmän från all: trakter af landet. Prins Alexander, åtföljd a Wucsitsch och Petroniewitsch m. fl., infann si; bland de församlade, och mottogs med stormand jubel. När den kejserliga afsöttningsfirmaner blifvit uppläst, ropades från alla håll, att man e ville veta af någon annan furste än Alexander han vore redan vald af nationen; ett nytt va vore derföre öfverflödigt m. m. När ryska par Itiet märkte sinnesstämningen vara sådan, bedref saken så, efter en konferens emellan baron Lie wen och Rifaat Pascha, att valet skulle uppskju tas på 14 dagar. Under tiden skall prins Alexan Ider vistas i ett kloster, icke långt från Topschi dere. Det beväpnade landtfolket svor, att vilj: lemna både hustrur och barn och skynda til strids, OM någon annan blir dem påtvingad såson furste. De ville ingen annan hafva än furst A lexander-. FÖRENTA STATERNA. De sednaste tidningarne härifrån äro ganska till fredsställande. Handelsoch finansförhållandern förbättrades betydligt. Nästan alla statspapper voro i stigande; de Pennsylvaniske hade höjt sig til 30 procent och de Ilinoiske till 40. Kursen va END I