Aftonbladet – 4 juli 1843, sida 2

Lejonhufvud 40) och Grefve Bark 442), Den förre, en man, fuli af redlighet och heder, väl lärd och kunnig i allt hvad som anstår en man af rang, var 1 sitt sätt att tala och vara nov mycket pretiös. Grefve Bark hade hvarken Fejonhafvuds talanger eller kunskaper, men, såsom han alltid lefvat vid hofvet och var känd at iriz från min första barndom, åtnjöt han ensam den förmånen, att ega mitt förtroende, emedan han var den enda, mot hvilken man ej på förhand kunnat intaga mig. Jag säger ingenting om min Guvernör Riksrådet Scheffer 42). Om han ej då ezde mitt förtroende, så har jag derföre i fö hållit honom tillräckligen skadeslös. Baron Sparre 43), min tredje menin 44), hade alla egenskaper nödiga för sin plats. Han var systerson af Grefve Tessin. Den fjerde Grefve Gyllenborg 13) var då . ung nog, men förtjente fyra år sccnaare 1 fullt mått det förtroende, hvarmed han blef hedrad. Han bildade sig vid hofvet. Jag talar ej om hans snillegåfvor. Han är tillräckligt känd zenom arbeten, som skola gifva honom en af de första platserna bland vårt fäderneslands ckra snillen. Hans bjerta var lika godt som hans bufvud utmärkt. Vid ett hof, sådant som vårt. skulle han haft stor framgång, om hans första uppträde skett under mer gynnande omständigh skulle dessa; i förening med hans ganska misshagligt, ha kommit ä saste att misslyckas. Hr Klinze er: men nu an, som var 2 den skicklina 46), min Lärare, nämner jag blott. Hans namn är nog kändt och lysande. Jag bör här göra en ganska upyuriktig bekäönnelse. Jag har ej begagnat miz, såsom jag bort, af dessa personers talanger och baper; men jag bör tacka bimmelen, att mill hierta ej blef fullkomligen bortskämdt genom min uppfostrans motsägelser. Jag tillbracte ; iediga stunder hos min mor, som, omsgilv alla dera, blott unrdelaktigasom då framställde sig som Hof; derhöll samtalet med att säga ste om dem, åt hvilka min upplu ; blifvit anförtrodd. Det är naturligt, at! södana samtal skulle. göra den grymmaste vericn pi ett tretton ie sig för e sin mor, öra henne nig aldrig års barn, som ansåg dem som sä viur ganska hederligt folk, och-som ä såsom jag gjorde. Imedlertid bör i den rättvisan, att hon i afseende visade någon fez eftergifvenhet, oc stödde min Guvernör och mina K beklagade sig. Men såsom miti cs dem ständigt närdes, gjordederas iexor föga intryck på mitt sinne, och de bestraffningar, som de ådrogo mig, ehuru rättvisa, tjenie blott att reta mig. Förnuftet skulle sm: om försvaga de intryck jag emottagit. Upp att hof, der i dessa tider en ytterlig nedsi et herrskade, förströddes jag icke genom lysan nöjen. Hela. verlden var up: Samtalen hvälfde sig vanligen bi samma saker. Det var en lycka sh lättsinniga af affärer. ring allvarmig alt jag 40) Axel Gabriel I ejonhufvud kallad 2736 såsom Kapten vid Westerbottens Regemenis (il Kavaljer hos Kronprinsen. Tog 4766 såsom O!verstelöjtnant i armeen afsked ur krigstjensten. ndtmarskalk vid 47714 års Riksdag. 41775 Presidoni i Abo HofRätt. Dog den 49 Juni 4789. 414) Ulrik Bark, son af Riksrådet Grer kallad såsom kapten vid Lifga Kronprinsen. 4758 Ofverstelö Samuel Bark, i Kavaljer hos i Björneborgs Regemente. 1762 Oiverste i : 0. 4769 Riksråd. Utgick ur Rådet den 12 I 72, Aterkallades d. 22 Aug. s. å. Dog d. 2 Dec, s. å. 42) Friherre Carl Fredrik Sch effr kallades såsom Kansliråd och Minister i Parvis tll Puksråd 4754. Trädde ur Rådet 1761, men blef satuma år åter inkallad. Nedlade sitt embete sjsom Guvernör för Kronprinsen 4762. Lemnade för ira gången sin Rådsplats 4765. Grefve 1766, introducerad. Återkaliad i Rådet 4763, imdanbad sig. En af de 48 i Svenska Akaden 4786. Dog barnlös, på hemresan från var en i Frankrike, på Trolleholm i Skåne de Augusti 4786. 43) Friherre Fredrik Sparre. 4770 Koosiråd. 4778 Hofkansler. 1784 Riksråd och Cuvernör för Kronprinsen Gustaf Adolf. Nedlace Guvernörsembete 4787. Entledigad från Radc-ombetet och förordnad till Ledamot i Konungens Högsta Domstol 4789. 4792 Örfverstemarskalk för Drottning Sophia Magdalena. Den 46 Juli 5. ö. Rikskansler. Grefve 4797. Tog afsked s. ä. Por den 30 Juni 4803. 14) Tjenstgörande Kavaljer. 15) Grefve Gustaf Fredrik Gyllendorg, den bekante skalden. 1762 Kammarråd, 4774 4ansliråd. Död den 30 Mars 4808. . 16) Samuel. Klingenstjerna, Professor i Geometrien vid Upsala Akademi. Fick titel at K ansliråd och slutligen af Statssekreterare... Dog den 20 Oktober 4765 i Stockholm.