BE TA HAMRE ETS SKANSEN PR ISAR 2E 0 97 SOT SAR ————— 2 ryck på den unga flickans si sången hade hennes föräldrar tal vopplösa belägenhet; för första gånzen kunde hon söra sig ett begrepp om familjeus 2!!a olyckor. Det var vid denna tid, i sitt frntonde års ålder, hon för första gången fattade den tankan, att begifva sig till St. Petersburg och begära nåd för fadren. Hon berältade sjelf, all en dag denna lyckliga tanka som en blixt framställt sig för För första öppet om sin henne just i det ögonblick, bon siutat sin bön, och förorsakat henne en outtrycki:; oro. Hon var alltid öfvertygad om, att det var en ingifvelse af Försynen, och denna fasta öfveriygelse upprätthöll hennes mod sedermera äfven vader de mest nedtryckande omständigheter. Hoppet om frihet bade dittills ännu aldrig inträngt i hennes själ. Denna för henne nya känsla uppfyllde henne med en stor glidjs, bon begynte på nytt att bedja; men hennes tankar voro så förvirrade, att hom icke visste hyad bon skulle bedja om, och hon bad endast, att Gud icke ville beröfva henne den sällbet, bon kände, men icke kunde uttrycka. Förslaget, att vandra till St. Petersburg och kasta sig för kejsarens fölter och bedja honom om nåd för sin fider, utvecklade sig nu i hennes sinne och uppio; henne hädanefter uteslutande. ; Hon hade uti brynet af en björi sog, som låg nära föräldrarnes hus, utvalt cn favoritplats, dit hon ofta drog sig tillbaka, för att förrätta sin bön; numera iakttog hon detta med större noggrannhet. Der, helt och båillet upptagen af sitt förslag, bad hon Gud, med bhbeia det ungdomliga själens liflighet, att gynna beonts resa och ge benne krafter och medel att verkstilia den, Hon öfverlemnade sig åt denna ide oci siömde sig ofta qvar i skogen, så att hon nästan försummade sina vanliga sysselsättnigar, hvilket ådrog henne förildrarnes förebråelser. Länge ölvertänkte hon sitt förslag och hvälfde det inom sig, innan hon våsade yppa det för dem; bennes mod öfvergaf