Aftonbladet – 19 juni 1843, sida 2

rad utmed hvarandra på en decimaltums längd, och att när man drager ett streck med ett stycke krita (bon består nästan helt och hållet af sådäna snäckskal), så rangerar man tiotusentals på en kolonn i draget, utan att krossa någon enda. Ty sådan är deras litenhet, att den skyddar dem för åverkan af våra slätaste mortlar och rilfstenar, i hvilkas för våra ögon osynliga gropar de undgå de gnidande ytorna. Det med slammad krita åstadkomna skimret på ett poleradt visitkort visar sig derföre under förstoringsglaset som en med oskadade snäckskal inkrusterad mur. All krita består af dylika skal, och när man ihågkommer att, efter det nyssnämnda måttet på storleken, det fordras omkring 46,636 billioner, för att uppfylla en kubikfots rymd, så finner man att den, som är road af siffror, har ett ypperligt tillfälle att med något ändamål få sätta dussintals sådana i rad, om han vill göra ett ungefärligt öfverslag af det antal skal, hvaraf t. ex. Storbritanniens några tusen fot mäktiga kritgrund består. Men hafvets vatten hyser myriader sådana billioner lefvande; de fortplanta sig deri oupphörligt; de sjelfdö deri billiontals i sekunden; de slukas till nära samma belopp af andra vattendjur, i alla fall lemnande efter sig sina skal, Oförstörda både af förgängelsen och de slukandes matsmältningskraft. Så växer kritlagret oupphörligt, och hafvet afger oupphörligt ämnen til! nya lager. Hvad kritdjuren åstadkomma i salt vatten, det uträttas af ännu mindre varelser 1 sött vatten, i sjöarnes och flodernas sandbottnar, i kärrens dy, i diken, rännstemar, gatsmuts och mull: alla de fasta ämnena deri bestå till största delen af lefvande väsenden, eller lemningar efter dem som en gång lefde. Dessa djur, de så kallade kiselinfusorierna, framträda under förstorimgsgliaset i grannt utsirade kiselharnesk af de mest omvexlande former och äro så små, att minst 660 fordras i en rad, för att intaga en decimaltums sträcka, och af somliga ända till 4240; alltså rymmas af de förra 287,496 billioner och af de sednare 2 trillioner 985,984 billioner på en kubikfot. Likväl bilda deras skal på jorden stora hedar och höjdsträckningar af sand, stora berg a trippel, flinta, okristalliserad kisel: och en de! bland dessa bildningar fortsättas lika oupphörligt som kritlagren och med ännu mer förvånande alstringskraft. Den naturforskare, som öfver infusionsdjuren i allmänhet anställt de talrikaste undersökningar, Preussaren Ehrenberg. bar under resor i många trakter af Europa, Asien: norra och medlersta sträckning ända bort emo: Kinas, Bucharas och Persiens gränser, i Egypter och Libyen, träffat flerfaldiga arter deraf. Han var äfven den, som efteråt upptäckte kiseidjurens och kritdjurens tillvaro i så ofantliga massor, och : ämnen, som dittills räknats bland de oorganiska Till en början fann han, att trippel och poler. skiffer bestå för det mesta af kiseldjurs skal: oförändradt skick och att flinta, opal samt andr: okristaliiserade kiselbildningar äro sammangytt I ringar deraf i mer eller mindre förändrad form Hans upptäckter granskades af andra naturforskare innan kort hade man funnit bekräftelse derpå Frankrike, Ungern, Grekland, på Filippinerna, pi Isle de France och ön Bourbon. I Sverige undersökte professor Retzius ett slags kis selmjöl frår Degernäs i. Norrland, som de fattige innevånarne I begagna vid hungersnöd till blandning med korn: mjöl: det bestod af skal efter 48 serskilda arte i kiseldjur. Hittills hade man blott funnit skalen af sådane djur; ändtligen lyckades det Ehrenberg jatt träffa sjelfva djuren lefvande och att få se dera jorganer i full verksamhet. I hopp att kun ina komma en så beskaffad upptäckt på spåren, granskade han under skarpa förstoringsglas de fällningar, som vissa mineralvatten afsätta; har bade ej irrat sig: han fann dem bestå nästan hel och hållet af kiselinfusorier. Men så betydande fällningarne än voro, i förhållande till litenheter af de dur, hvaraf de utgjordes, så kunde han ännu blott samla infusorieharnesken qvintinvis. Någon tid sednare upptäckte han i dammarne pi Berlins djurgård en större mängd lefvande kisel. djur tillsammans; detta föranledde honom attan ställa forskningar i allehanda stillastående vatten samlingar, och nu upplystes, att den fradga, som man ser på ytan af sådana, är ofta ej annat är massor af dylika djur, hvilka begifvit sig upp at! sola sig. Ehrenberg såg sig efter detta rön kun na samla så många kiselinfusorier , som behöfde: att af deras harnesk sammansätta omkring 50 skål: pund artificiell polerskiffer. Under fortsatta iakt tagelser fann han, att djuren hinna i dylika vattensamlingar bopa kiseljord i märkliga a högar inom ett år; tillvaron af flera fot mäktiga lager ble härigenom nåz sot mera förklarlig än förut. Mer vid ett tillfälle, då en af de nyssnämnde dam marne på djurgården i Berlin undergick en 2: Rin för att göras sdjupare, utröntes ändtlig att stör2 RN a SN tt AR Sea stR a AA AAA