Aftonbladet – 15 juni 1843, sida 2

delst rekrytera kavalleriet i krigstid. Som likväl fråga nu icke lärer vara, att få afgifva någon kontraproposition, utan blott att utlåta sig öfver de föreslagna alternativa förslagen: får jag vördsamt tillstyrka afslag till desamma. För de rusthållare, af hvilka jag har uppdrag, måste jag protestera emot all annan åtgärd, än en sådan, hvartill jag nu haft äran antyda hufvudgrunderne, Stockholm den 7 Juni 4843. Joh. Olsson. Emellan bevakandet af de ryska intressena, hvaraf Svenska Biet tid efter annan gör sig förtjent; äfven genom berömliga uppsatser om Slavernas storhet och snillebragder, fortfar Biet, att i sina : spalter låta prohibitistpensionären hugna sina principaler med valda stycken ur professor Lists Zollvereinsblatt. I förra veckan sraeddelades en hel samling af dylika utdrag. I ett af dem söker professorn hos sina läsare inskärpa den öfvertygelsen, att Englands rikedom hotar hvarje annat lands varuförädling med undergång., I ettannat berättar han, atl vid ett sammanträde, som engelska fabrikanterna haft hos sir Robert Peel, visade en af dem ett prof al randigt tyg, som han förskrifvit ifrån Belgien, för att dermed göra för,sök på kinesiska marknaden, då han icke kunde erhålla något för lika godt köp i England. Af dessa begge upplysningar får man alltså veta, å ena sidan, att England väl hotar hvarje annat lands varuförädling med undergång; men å den andra, att Belgien är England öfverlägset i godt köp på förädlade varor; hvilket med andra ord tycks vilja säga, att åtminstone ett bland de der vandra ländernav hotar i sin ordning Englands varuförädling med undergång. För profana läsare tyckas väl de båda satserna upphäfva hvarandra fullkomligt och reducera hela resultatet till noll, eller till ett slags snömos, godt nog alt svälja för en äkta prohibitistmage, som från ungdomen blifvit van att smälta det oförenliga. Men till de profanas tjenst, som sakna denna öfning, har man i Biet haft den försigtigheten, att alldeles icke låta de begge satserna hänga tillsammans, utan ordentligen åtskilt dem, endast medelst mellanskjutande af elt par pigces de resistance, hvaraf isynnerhet den ena, omförmälande Rysslands skörd af 32,000 marker guld i fjol, synes vara tillräckligt bastant, att bringa den förra anrättningen i glömska, innan den sednare intages. Men om de två nysnämnda uppgifterna möjligen skulle på sådant sätt kunna hindras från att råkas till kamp på lif och död, så går detta konstgrepp ej an med den uppgift, som öppnar hela samlingen; den står eller faller för sig sjelf. Professorn förmäler deri att för en modeartikel, som knapt är värd 40 francs, får man lätt i Paris 80 franes, om den blott är en uppfinning af nyaste modet. Men den franske fabrikanten kan icke allenast fortare, utan äfven för bättre pris än den ptyska lemna sina modevaror. Då ban första året säljer sin artikel åt la haute volee för ett högt pris och under förloppet af så kort tid inbringar. hela det kapital, som nedlagts på denna artikel, med tillbörlig renta, blir det honom möjligt att sedan kasta hela massor af dennå artikel på den tyska marknaden och sälja dem för pett pris, hvarmed ingen Tysk kan vara belåten. Visserligen ser detta betänkligt ut, ej blott för tyska fabrikanten, utan för andra, och det skulle verkligen vara betänkligt, om det äfven hade egenskapen att vara sannf. Förhållandet är likväl att sådana modevaror, som egentligen äro ämnade för la haute vole, tillverkas i jemnförelsevis obetydliga partier eller beräknade för det närmaste och nästan individuella behofvet, hvilket ingen: annan än en i den stora modestaden sjelf eller genom sina agenter inhemsk fabrikant kan känna, men att dessa dyrbara varor således i det närmaste gå jemnt åt och följaktligen aldrig falla under sitt ursprungliga pris. Varor deremot, som äro bestämda för den allmänna förbrukningen — åt mängden, som åt la haute volte — men ändå underkastade modets välde, och till denna klass höra många slags produkter: sådana varor falla visserligen i priset när första säsongen har passerat, men att de falla mer än 23, på sin höjd 50 proc., under sitt primitiva värde, har väl ingen inom köpmansverlden hört och sannolikt ej heller professor List sjelf, fast han icke drager i betänkan-de att med sina 70 proc:s prisfällning sätta sina troende i häpnad.