Aftonbladet – 13 juni 1843, sida 2

Grave sedermera, ifrån 1833, eller Omkring nio år, iakttagit, har man skäligen bordt betrakta såsom ett bevis, att han då mera insett ofoget af sina anspråk och öfvergifvit all tanka derpå, serdeles som, derest han funnit dem i någon mån stödda på giltig grund, han, vid vägrandet, att på uppgifna vilkor underkasta sig kompromiss, alltid haft sig öppet att anlita domarens pröfning. Då i sin nu uttagna stämning Grave från totalbeloppet af sina ersättningsposter velat lösrycka en del 45) och göra dem till föremål för serskildt afgörande, samt äskat att domstolen skulle, rörande den öfriga delen, förordna kompromiss, hvarmed förmodligen måste menas den utredning, genom gode män, som i 2 af 24 kap. rättegångsbalken, beskrifves, heldst det ej tillhör domaren, att påtvinga parterne ett rättegångssätt, hvars begagnande helt och hållet ankommer på ömsesidig öfverenskommelse; blifver det nödigt att undersöka, hvilka och hurudana de ersättningsanspråk äro, hvarom den anställda råttegången handlar. De skiftande uppgifter, kalkyler och räkningar, som härom gifva upplysning, igenfinnas bland Graves allegater sub. Litt. X samt N:ris 49, 50, 54, 57, 58, 59, 63, 68, 69 och 74. Af dem utgör räkningen 46) M 69 den hufvudsakligaste, eller den, som han till ledning för tillimnade kompromissen skall den 44 Sept. 1833 hafva aflemnat till då tillförordnade justitiekansteren, numera Hr justitierådet och riddaren Nordenstolpe. Under föregifvande att Her Klingstedt och Röslein, då Grave år 1825 anmodades öfvertaga inspektionen öfver de ifrågavarande egendomarne, mundtligen lofvat honom, att för denna befattning åtnjuta samma förmåner, som han såsom inspektor vid Laxsjö masugn förut innehaft 47) och hvilka han beräknat till 4,666 Rdr 32 sk. årligen, päförer. Grave för de nio år, som förflutit från tiden, då denna så kallade öfverenskomme!se hade skett, en rund summa af Bko Rdr 15,000. Han erkänner dock att man velat anse honom i legalt afseende oberättigad till denna ersättning, men gör sig förhoppning derom, enär kompromissrätten, efter hans förmodan, egde att bedöma saken ej blott från de Fegala, utam jemväl från de moraliska synpunkter, som kunde erbjuda sig. Under sådan förutättning ville ban likaledes uppgifva andra honom tillskyndade förluster, af hvilka likaväl en del kommo att till större eller mindre belopp uteslutas från ersättningsberäkningen i den mån fofvannämnde förlorade 15,000 Rdr Bko honom tillerkändes. De sålunde uppräknade förlusterne befinnas vara förjande: Saldo af en liqvid, som skall blifvit föreslagen år 48925 . .... oss... 861: AA. 6. Flyttningskostnad år 1826 från Dalarne till Norrbotten . . . . . 150: — . Diverse resor och tjensteuppdrag utom kontrakt . .. 175: 36. Förlust genom försent lemnadt tillträde till Svartlå arrende ... ss cs c060 2 2 500: — 825: 356. — Diverse tjensteBefattningar och lefvererade materialier m. m. år 1827 . 738: 31. 4. Dito dito år 4898 ......... 790: 26. 8. Under 6 års arrendetid af Svartlå, skulle Grave, som han påstår, njuta såIsom lön ör Hedenorss sågverk och afkastning af Såghemmanet 250 Rdr pr år eller tillhopa . . . ss. ss... 1,500: —— Enligt generelt kostnadsförslag, uppgjordt är 4827 för 4828 års bruksförJag, skall lönen för inspektionen öfver Svartlå och Edeforss, i händelse af arrendets upphörande från den bestämda tiden, beräknas till 4,500 Rdr, såsom såsom kostnad för resan till kompromissrätten. Är det ock, i fall en sådan handling funnits och jag vägrat att derå meddela underskriit ens tänkbart, att personer sådane som de med hvilka jag Hela tiden haft att göra skulle gifvitv mig respenningar, innan jag gått in på att resa innan jag skrifvitunder? Och kan någon tro att. om jag hade fått dessa pengar det skulle skett utan att man affordrat mig några förbindelser deremot?? Tit Staaff Bar visserligen åberopat, men likväl icke, hvarken i original eller afskrift, bifogat det af mig (såsom Kan förebär) afgifna qvittenset på summan. Hvarföre icke? jo. af det lätt begripliga skäl att det icke finnes eller någonsin funnits af mig utgifvet. Det borde vara öfver flödigt erinra en så ryktbar jurist, som Fit. Staaff att inför en dömstol gäller ingenting obevist. Vid min relation har jag fogat omkring 80 bilagor, hvaraf större delen utgör ojäfaktiga bevis för hvad jag anfört; men icke med ett enda bevis har Tit. Staaf styrkt något af allt det myckna. han anfört och påstått, och dock vill ban göra anspråk på trovärdighet. : 15) Återoriktigt. Af Kämnersrättens protokoll för den ) 46 Maj synes nämligen, attjag, till och med genast, biföll Fit. Staaffs nog besynnerliga begäran, neml. att ,! jag, ånyo och för fjerde gången, måtte låta min laga kraftvunna och betalningsgillda fordran underkastas granskning af kompromissen; men när Tit. Staaff. I fätt detta snart sagdtenfaldiga medgifvande, så uppställde han nya binder mot kompromissens tillvägabringande. 46) Bil. Mm 69 är icke rubricerad såsom någon räk; ning, utan såsom proj kt, till ledning för komprofnissariernes bedömande. J47) Jag har ingenstädes uppgifvit, således icke heller i föregifvit. att Hrr Klingstedt och Röslein gjort mig rå dylika löften. och jag förstår icke, hvar Tit. Staaff -hemtat sin tppgift. KR Ländar tara en fivkt cam ej; nassade för