Aftonbladet – 10 juni 1843, sida 2

RR —————— ——— SES tomta, på andra sidan förstugan, der till och med salig Åkerlinds bokskåp stod qvar med sina böcker, som regelmässigt hvarje Lördag afdammades, och silfverskåpet, tomt på silfver, i motsvarande vrån. När dagens sysslor voro slutade, gick pastorskan hvad hon kallade midtöfver, det vill säga, midt öfver den lilla förstugan, in till ma bonne, som mest sysselsalte sig med läsning :i några franska böcker, som hon läst hundrade gånger förut, -men som hon aldrig tröttnade atl läsa om. Då tittade alltid den goda pastorskan försigtigt in genom dörren, ty hon bemötte ma bonne med en blandning af kärlek och vördnad (helt säkert vördnad för olyckan), och frågade: Får man lof stiga in? Då slog ma bonne upp sina ögon, smålog förbindligt, tillslöt boken och sade suckande: Je suis seule 1ci avec mes livres et mes sou. venirslb ett uttryck, som hon så länge nyttja! och så ofta öfversatt för sin värdinna, att hor förstod det, och nu på en stund tog plats dej inne, för att göra både böcker och minnen onö diga. Då och då, men ej ofta, kom Lotta hen på besök, då var det glädje både i det lilla Wi tomtan och midtöfver, i det lilla Trianon; då slogo sig alltid de två gummorna i hop om fiickan, som här måste ögonblickligt ombyta språk emedan ma bonne, vid dessa sällsynta tillfällen blott talage franska. Pastorskan fick väl hela lång: stunder sitta der och höra ma bonnes och sir dotters abracaflabra, utan att förstå en stafvelse men hon fördrog det lätt, ty det var hennes dot: ter, som talade så väl franska, hon hade sjelf buri henne vid sitt bröst och gladde sig åt alla de kuriösa? ord, hod hörde. Merendels hade Lotta med