Aftonbladet – 8 juni 1843, sida 2

ds Hvarföre äro ej menniskorna så ädla som d afmålas här i boken; äro då alla sådane tekninga blotta fantasier? — så frågade hon sig sjelf oc satt ensam i sin kammare då kommerserådinna: kom hem och med sina skarpa ögon liksom frå gade om något förefallit. Hvarken kommerserådet eller Lotta anade likväl huru långt kommerserådinnan utsträckt spion systemet; det var en riktig organiserad inqvisition väggarne på Helleby hade öron, och innan rådin nan lade sig, hade hon ungefär kontentan af hel: samtalet mellan sin man och Lotta. Kommerse rådinnans lynne mot guvernanten var också da gen derpå alldeles förändradt, och hon blott små log försmädligt, när hennes älskade man kom in, Då vandrade hennes ögon från honom och til mamsellen och från henne åter till rådet; mer hon märkte ingenting annat, än att guvernanter liksom fick ett drag af harm då rådet talade, oct att denne såg något flat och dito förargad ut. Det hade också verkligen varit ett oväntad slag för kommerserådet, han hade blifvit så vand att segra öfver alla betänkligheter genom penningar, att han nästan ansåg hela äfventyret som en dröm. Han kunde likväl ej fatta hat till guvernanten, utan han endast beklagade hennes enfaldighet och hoppades att tiden skulle göra hennt förnuftigare. 73f (Forts. följer.) ers ree——— — Från Jena berättas, att en tegelbruksegare vid namn Böhme, uppfunnit ett byggnadssätt, så beskaffadt, att horizontela, plana tak och golf kunna bildas af tegel, och ega tillräcklig styrka att bära den nödiga tyngd, som för dem kan komma i fråga. Såsom prof har han bygt ett tak öfver en bottenyå