Aftonbladet – 6 juni 1843, sida 2

tos, sjöminister; La Serna, inrikesminister. Cortes sammankomster voro inställde till d. 27 Maj, och efter en telegrafunderrättelse till Paris, skulle de blifvit inställde för en hel månad, samt upplösning och nya val vara i fråga. Det af Cortes föreslagna amnestidekretet sträckte sig till alla och enhvar, som i följd af händelserna ifrån d. 4 Juli 1840 till d. 45 Moj 1845 blifvit lagligen tilltalade eller af politiska skäl utvandrat eller landsförvisats; äfvensom öfverhufvud till alla politiska förbrytelser. Regentens svar innehöll blott, att han skulle fortfara att handla så som landets väl det krälde. STORBRITANNIEN. I Underhusets session den 26 antogs det förut nämnda ministeriella förslaget om bestämmandet af en fix tull af 4 shilling sterling för quartern hvete, som införes från Canada till Storbritannien. Denna åtgärd lärer egentligen icke komma att medföra så betänkliga följder för åkerbruksintresset i England, som man i början förmodade, emedan det nu: befinnes, att parlamentet i Canada belagt hvete, som ditföres från Förenta Staterna, med en tullafgift af 4 shilling per quarter, genom hvilken åtgärd således detta hvete icke kan hinna konsumenten i England, innan det erlagt en tullafgift af 5 sh. per quarter. I Underhuset gjordes den 46 Maj ett försök, att åter få upphäfvet det förlidne år på lord Ashleys förslag beslutade förbud, att använda gifta hustrur eller flickor under 48 års ålder vid stenkolsgrufvorna. En kolverks-egare vid namn Bruce föreslog att de, som redan vid lagens stiftande arbetat i grufvorna, skulle få fortfara dermed, och såsom skäl anförde han, att 900 gifta qvinnor i ett enda koldistrikt i Skottland blifvit utan arbete: ett förhållande, som der är så mycket betänkligare, som ingen fattieförsörjning der bidrager till arbetsföres underhåll. Han klagade äfven öfver de kommissarier, som regeringen förordnat att tillse förbudets efterlefnad. Lord Ashley anförde deremot, att redan arbetslöse arbetare af mankön intagit de afskedade qvinnornas platser, samt framdrog bevis uppå den nytta förbudet medfört. Han påstod t. o. m. att det egna förhållandet vid Skottlands grufvor framkallats af grufägarne sjelfva. Motionen afslogs med 457 röster mot 253. En af OConnells söner, som var fredsdomare i Irland, har, i anseende till sitt deltagande i repeal-väsendet, blifvit afsatt från denna befattning. Samma öde har träffat en lord French och flera andra fredsdomare, af enahanda anledning. Imedlertid far OConnell omkring i Irland och håller repeal-möten med tallösa folkskaror. I Cork skola 590,000 menniskor sammanträffat vid ett dylikt möte. Katholske erkebiskopen i Dublin hade utfärdat ett eirkulär till presterskapet i sitt stift, och rådt dem att icke deltaga i repeal-väsendet. — I Irland skall i denna månad 23,000man trupper vara församlade. Hr Gladstone, vicepresident i handels-byrån, har blifvit chef för detta verk efter grefve Ripon, och grefve Dalhousie vicepresident efter Hr Gladstone. Till: parlamentet hade under loppet af innevarande session inalles 2,777 petitioner inkommit emot spannmilslagarne, försedda med 880,834 underskrifter. Tvänne petitioner med 42 underskrifter yrkade deremot spannmålslagarnes bibehållande. En motion, framställd i Underhuset af Fr Christie, alt upphäfva det stadgande, som ålägger alla dem, hvilka skola studera vid universiteterna i Oxford och Cambridge, att underteckna den rådande kyrkans 39 trosartiklar, har, efter ett envist motstånd af ministrarne, blifvit förkastad med 473 röster emot 405. I fall denna motion gått ligenom, hade universiteten äfven blifvit öppnade Iör dissentersn. ! I Manchester hafva förefallit oroliga uppträden. ITvenne TIrländare råkade i slagsmål på öppen Igata. Polisen kom för att skilja dem åt, men en Ihop soldater af garnisonen ville att Irländarne skulle få fortsätta batataljen, och sökte hindra polisen i sitt förehafvande. Nu uppkom en strid ;lemellan soldaterne och pöbeln å ena sidan oeh polisen å den andra; först efter 3:ne anfall af poIlisen lyckades det densamma att gripa 5 soldater, hvilka fördes i fängelse. Flera personer å ömse Isidor blefvo illa sårade. Soldaterne blefvo af fredsIdomaren fällda till lindriga böter. Missnöjda härmed satte sig andra dagen 40 å 60 soldater i spetsen för en folkhop af flere tusen, till en del arbetslösa händtverkare, för alt hämnas på poliIsen för hvad som skett. Ett förtvifladt anfall Iföretogs nu på polis-stationen i Ordhain-road ; lalla fönster och flere dörrar inslogos, och om ej polisen fått hjelp af ett par kompanier militär, Iså hade den utan tvifvel varit förlorad, sedan hoIpen af de anfallande ökat sig till 260 soldater loeh en mängd annat folk. Polisen fick genom rimilitärens mellankomst luft, och gjorde ett utfall, beväpnade med sablar och pistoler. Nu måste pöbeln gifva vika, och flydde åt alla kanter. I Hufvudanförarne blefvo gripna, och förda i fån-Igelse. Den spridda hopen företog sedermera anIfall på tvenne andra polis-statio men blefvo