m—L Awesome ör sin lefnad och sin lära; det är få, som kuna göra den såsom han. Men han var likväl ej nöjd med sig; ty att felet låg hos någon annan, in honom sjelf, det föll -honom ej in. Då kom der ett bref, med ett stort, adligt sivill. Solen höll på att gå ner och gubben gick derföre ut på trappan, för att läsa brefvet, ty der var ljusare, än derinne, der en mängd blommor och mors hemväfda gardintyg skymde för dagen. Han bröt brefvet och läste. Det är besynnerligt, att pappa icke kommer in igen, han sitter derute på trappan och förkyler sig i qvälldaggenn, sade pastorskan; gå ut, Lotta. Då Lotta kom ut, satt hennes far ännu som om han läst, men hans ansigte var så blekt och blicken så stillastående. Lotta närmade sig till honom och sade: Pappa måste gå in, ty det blir kallt, pappa förkyler sig. Då vände den gamle sina ögon mot flickan, de hade ett så underligt, så glasaktigt. utseende, att den stackars flickan ryggade tillbaka, Ja så, det är du?) frågade han, liksom han vaknat ur en djup dröm; ja så, detär du, Lotta.n Ja, min far, det är jag. Hjelp mig in, Lotta, jag är så matt; bjelp mig upprepade han med bäftighet; du ser ju att jag ej kan stiga upp. Utom sig af förskräckelse; lyftade hon sin far under armarpe, och nu gick den arma gubben in till sin bustru. Äfven hon blef förskräckt öfver hans utseende, han tycktes vara till hälften död, och skyndsamt bäddade gumman omhängsängen och tvingade sin man att lägga sig. Jag skall koka fläderthe åt dig, sade gum