Aftonbladet – 29 maj 1843, sida 2

Om några dagar förekommer här, för första gången uppsatt, Rossinis bekanta opera: La Gazza ladra, hvars ämne är detsamma som i den bekanta dramen: Skatan, eller tjensteflickan i Palaiseau, hvilken blott kommer att gifvas några gånger, emedan teatern slutes innan den 20 Juni. Afven i sistnämnde pjes utföres hufvudrollen af M:ll Lind. Denna utmärkta sångerskas besök i Upsala förra veckan, tillsammans med Hr Gänther och konsertmästaren Randel, der dessa tre konstnärer biträdde vid Hr Nordbloms konsert, var, såsom man kunde vänta, ett verkligt triumftåg för dem; ty redan vid Skokloster var en sångartrupp dem till mötes, gick der ombord på det nya ångfartyget Upsala och illustrerade färden derifrån till universitetsstaden med sånger och skålar, äfvensom M:ll Lind serskildt hedrades med serenader på aftonen och långt inpå natten samt följdes med sång hem till sitt logis efter konsertens slut. Hrr Randel, Nordblom och Gänther bade ock erhållit sånger och varit af sångarne inviterade till ett gouter eller så kallad sexa, der imtrycket af ett angenämt umgänge och sång förhöjt aftonens behag. För Hr Nordblom lärer också denna konsert varit en sjungande affär, ty den hade varit besökt af 4,400 personer. . — rn — Uti Westmanlands läns tidning läses följande rätt roligt sammansatta berättelse, innefattande ett vigtigt bidrag till den namnkunniga apothekaren Riis;s öden och lefnadshändelser, men hvilket tillika föranleder en liten anmärkning: Den riksbekante apothekaren Riis, åtföljd af en skönhet från hufvudstaden, behagade i förra veckan äfven besöka vår stad, utan att likväl emottagas på ett sätt, som motsvarade hr apothekarens ryktbarhet eller den hulda följeslagarskans behag. Dagenefter ankomsten hade det intressanta paret möjligen väntat sig inbjudning till någon glad festlighet, men bief i stället uppkalladt till allvarsamt förhör inför landshöfdingeembetet. En viss oartighet synes öfverallt vara polisen medfödd. Icke mannens på så mänga tungor lefvande namn, icke heller damens under den pätta sidenhatten så ljuft smäktande öga förmådde något verka på en myndighet, känslolös för allt utom dess grymma åliggande. Begge blefvo de föremål för en sträng undersökning och isynnerhet — damen, som, endast van vid hyllningar, ej aktat något annat pass behöfligt än det naturen preglat i de intagande dragen a! hennes anlete. För polis och landshöfdingeembete gäller ett sådant pass intet motde kluddigaste rader af en kansliskrifvare. I sin oskuld förtäljde dessutom den nittonåriga Augusta, att hon var född i Stockholm samt på anmodan af Riis, och troligen blott afförtjusning öfver detta snilles skapelseförmåga, åtföljt honom såsom sällskap till Westerås och ämnade ytterligar vara honom följaktlig på en lustfärd till Dalarne. Mer äfven denna uppriktighet, äfven detta prof på sällsyn ömhet förblef fruktlöst. Polisens handhbafvare, som , tyckes tillräckligen uppskatta förtjenster af denna art fortsatte sitt oridderliga beteende: han icke blott på: stod, att umgänget emellan de båda resande ,utmärk. te lösaktighet, utan yttrade äfven en sådan misstan ke som skulle den sköna Augusta vara identisk mec en vanfrejdad, af Öfverståthållareembetet nyligen efterlyst qvinsperson. Enär likväl lockarne efter landshöf. dingeembetets eget skärskådande icke öfverensstämdq med beskrifningen på den efterlysta och hr Ris kun. de på samvete intyga polisens misstag härutinnan, äf vensom renheten af Avgustas vandel, anhöll apothe: karen om återbekommande af sin hulda reskamrat eller åtminstone om rättighet att på sitt åkdon få före henne tillbaka till Stockholm. Detta sednare kundt visserligen beviljas, men icke utan hedersvakt af er fånggevaldiger, hvarföre hr Riis, som ensam ville var: den uppvaktande kavaljeren, afstod från sin ädla före sats, lemnande — om också ogerna — det sköna by tet i landshöfdingeembetets händer. Före skiljsmessar ville han dock, under påstående af eganderätt, tillegn: sig de tre gyllene ringarne, två med karniol och et med topas, som glimmade på förtjuserskans finger men ehuru Augusta sjelf till deras afstående fann benägen, öfvertogos äfven dessa dyrbarheter af de afundsamma landshöfdingeembetet. alldenstund ma: ej kunde lita på en mans utsago, hvilken vid uppgif ten af sin följeslagerskas namn befunnits alltför sto diktare, samt derom öfvertygad ursEuldade sig me den oväntade anmärkningen, att philosorher finnas som förneka sanningens tillvaro. Alltså beslöts, at Augustas blomstrande lemmar skulle begrafvas i häk te, till dess hon jemte sina klenodier kunde med fång transport afgå till Stockholm, och hennes tillbedjar förständigades att inom 24 timmar förfoga sig ur sta den. Med en ledighet, som örrådde ovanlig bekant skap med så brydsamma omständigheter, öfverlemna de Augusta sin sidenhatt och sin nyss så förförisk draperade schal i bevakningens vård samt inträdde arresten, ännu sjelf fängslande under det hon fängsla des, men apothekaren Riis vandrade utföre slottstrap porna, djupt bedröfvad öfver förlusten af sin älskelig dufva, den han, efter egen utsago, nyligen i Örcebr med yttersta möda förmått rädda ur dervarande hus sarofficerares klor, för att härstädes emot all förmoda: råka i polisens och landshöfdipgeecmbetets icke min dre betänkliga våld. Såsom vi afvan nämnde lärer läsaren instäm