Aftonbladet – 19 maj 1843, sida 1

TR teg TV tr väl Hitet stultande, men i den förmärkes dock ett visst pikant baltande, som genast väcker uppmärksamhet. Nog, har du ofta sett honom på Norrbro i hans luggslitna doffelrock eller på skeppsbron vid vågen. Att någon af dessa älskare ej kunde komma i fråga vid den unga enkans val al: make, är naturligt, men vi hafva likväl velat skildra dem här, emedan vi återse dem hos Sophie. Det var en Söndag i medlet af Juli. Luften var klar och den nedgående solens strålar voro ej mer så brännande. Glada folkmassor strömmade af och an, men deras glädje var icke så glad, som under Bellmans tider; vagnar rullade fram med sköna från den högsta noblessen till sköna, som nyss bytt shawletten emot hatten, sprättar jagade fram på egna och hyrda hästar, och eleganterna till fotsbunno ej flytta lorgnetten ifrån ögat, som än dröjde vid oskuldens, än vid lastens barn: Men allt detta har du ju sett så mången gång och i sommar kan du åter se det hvarje Söndag. Sophie satt vid elt öppet fönster på sin täcka villa och njöt af den herrliga aftonens svalka, Hennes villa lig något skiljd ifrån den allmänna stråten för promenerande, och endast ett aflägset sorl störde lystnaden kring den. Lugnt qviltrade fåglarne, myggorna dansade och en cch annan fjäril fladdrade förbi hennes fönster eller stannade på rutan. Den unga, sköna och rika enkan var icke i dag så glad, som vanligt, hon kände sig så ensam i sin yppiga boning och af namnlös längtan häfdes den svällande barmen, Hon stödde hufvudet mot sin rundade arm, som Amor just beställt sig så, till örngått att få hvila pån