Aftonbladet – 12 maj 1843, sida 2

:as slägtingar och gäster äro det, vore dessa än uIdrig så förnäma. De minnas henne alitid, nämna henne alltid i namn vid första helsningen, för att hon skall veta, att de minnas henne; klappa henne vänligt på axeln, fråga henne huru hon mått sedan sist, och tillåta, om det är fruntimmer, för ngen del någon kyssning på kjolen. Många gäster ,ycka sig böra besöka henne i sin kammare, berömma allt som der är och tacka henne för hennes äckra rätter om middagarne, goda theoch kaffebröd, samt begära beskrifning på något af dessa. Allt husfolket hålla mycket af vår gamla hushålterska, på samma gång som de äro otroligt rädda för, henne; ty hon är visserligen allas stöd och hjelp, men så utgör hon äfven nästan uteslutande och allena la haute policen i huset, och ingen vet så väl allt som passerar; aHt som tänkes, talas, förehafves både i högre och lägre resio erne som hon. Kokerskan får allt då och då sina fiskar blötta, som man säger, och dugtiga snubbor om bon är slarfvig, vårdslös och malpråper, något som vår gamla hushållerska minst af allt kan tåla. Kökspigan, buspigan och välverskan få äfven en och annan skarp tillrättavisning af henne, men kammarjungfrun och fröken-pigorna bryr hon sig icke mycket om, så vida de ej balva något upptåg för sig, då hon uppenbart klagar på dem. Alla i huset, hans och hennes nåd med undantag, uppmanar hon, artigt. eller befallande, allt efter deras rang, att vara aktsam om elden, och att draga igen spjellen när åskan går. Ingen skrattar eller gör men åt denna vår gamls hushållerska, ehuru gammal hon än måvara, utom betjentpojkarne, somj härma henne och görs litet spektakel, af henne, bakom hennes rygg. åt hvilket pigorna kanske skratta litet i mjugg. på samma gång som de sqvallra om det. I delo är vår gamla hushållerska med ingen, utom ibland med den nykomne inspektoren; då bon rätt uppriktigt säger honom sina hjertans tankar, om hur oärligt och samvetslöst han förvaltar sin tjenst; samt med bokhållaren, då hon utan allt krus förebrår honom, att ban super ur halfva flaskan på en gång, och slarfvar med pigorna, samt någon gång med trädgårdsmästaren, när denne icke står tillreds med allt hvad hor