Aftonbladet – 12 maj 1843, sida 2

panjemang till en af M:l Lind afsjungen visa, ganska intagande. Såsom dramatisk och poetisk produkt betraktad tål denna Majdag deremot efter vårt tycke icke vid någon kritik och står i båda hänseenderna långt efter nationaldivertissementet, som hade enhet och en i det hela ganska nätt hållning och sammanhang, hvilket detta nästan alldeles saknar. Det synes tydligt att författaren anlagt på att producera den förnämsta effekten medelst dem. Linds person; för detta ändamål har han bland annat funnit nödigt att, såsom oss synes, fullkomligt onödigt, visa henne till häst, kommande hem från en resa till staden. M:lle Lind sitter rätt bra till häst, men effekten störes dels derigenom, att det tydligen märkes vara anlagdt på att få fram henne så, för hvilket ändamål en lång och omotiveradhistoria måste föregå, och dels förminskas det påräknade intrycket deraf, att hennes entrå består i afsjungandet af fyra eller fem verser på mel. af den gamla polskan Lustigt min Kerstin, kom vele vi svänga etc., som naturligtvis al henne sjunges ganska väl, men i alla fall är en alltför simpel slagdänga för att dermed belasta hennes konstnärskap. Något trivialt låter det äfven att höra mel. på: Jag icke någon vällust känner. Vi vilje för öfrigt ej ingå i någon detaljerad beskrifning af det öfriga innehållet, ehuru det ej är mycket att beskrifva; bemödandet att framställa något i nationel kostym måste i alla fall med tacksamhet erkännas, och flere af visorne förtjena att höras, i synnerhet en af m:ll Lind, en af fru Gelhaar, två eller tre;af hr Strandberg, som var en ypperlig Småländsk bondgosse, en af br Gänther, (Smålandsdragon) utförd med utmärkt smak och själfullhet samt en lång komisk skildring af en klockares bestyr, af hr Dannström, som föreställde en sådan embetsman och var utmärkt väl maskerad. Afven alla andra utförde sina roller -ganska behändigt. Dessutom skall det stora publikum säkert fägna sig åt att få se nästan hela teaterns fruntimmerspersonal, fruarne Almlö och Hjortsberg, mamsellerne Fundin, Widerberg Ström, Bergnchr, Fägerstedt m. fl., utklädde til soldater. Att en tillbörlig portion grannlåter mec afseende på dagens föremål ej saknades förstås a sig sjelf; dock måste man göra förf. den rättvisan här likasom vid nationaldivertissementet, att de rökverk som vankas, högtiden till prydnad, ickq sänker sig till ett så äckligt och omåttligt smic ker, som man fått höra vid andra dylika tillfällen Salongen var ovanligt elegant, eklärerad mer vaxljus och prydd med välklädda damer nästa öfverallt på den främsta bänkraden af logerna ända upp till galleriet. Drottningen samt Kron prinsen och Kronprinsessan med alla de furstlig barnen bivistade högtidligheten. Huset var full och anteckningar lära redan vara gjorda till fen representationer. Derföre, om man också kan pi denna pjes såsom konstverk tillämpa ett bekan uttryck: Ii y a trop de bagage pour aller å l posterit, så blir det säkert en skön kassapjes fö det återstående af terminen, serdeles när lägre inträffar, och en mängd resande hitkomma me ångfartygen, ty det hör i alla fall till saken at hafva sett den en gång. — Folksången begärde och speltes efter pjesens slut, hvari en och annar af åskådarne deltog. — Elter predikan i går aflemnade bärvarand preussisska och danska ministrarne samt österri kiska eharg daffaires sina hofs lyckönskningsbre till H. M. Konungen, som dagen förut af fransk ministern mottagit lyckönskningar från fransk hofvet. Ordinarie ordensbiskopen, biskop Agardh lä rer haft förfall och ordensbiskopen i survivanc statsrådet Heurlin, hade afrest till Upsala, så at ordenspredikan måste hållas äf ena ordenskapla nen, hofpredikanten Tegnår. — Dagligt Allehanda vill hafva hört att tr nya friherrar i går skola hafva blifvit kreerade nemligen presidenten Skogman samt landshöfdin garne Bergenstråle och Dorchimont, och att kam marherre Nieroth utnämnd blifvit till rikshärold — —BR — Det har förut nämnts, att H. M. Konungei låtit tilldela sina kammartjenare Dotta och Lind qvist hvar sin medalj. Härvid kunne vi nu gö