Aftonbladet – 12 maj 1843, sida 2

stalter. Garnisonen hålles inom kasernerna och de tjenstgörande trupperna förses med skarpa patroner. Den emellan franska och engelska regeringarne afslutade post-konventionen ratificerades den sista April. I den förekommer den i traktater ovanliga klausul, att traktaten skall gälla, äfven i händelse af krig. . PORTUGAL. I Lisabon hade danska sändebudet grefve Luckner duellerat med engelska Legations-sekreteraren Bovar. Begge hafva blifvit lindrigt sårade. TYSKLAND. Just i samma vefva, som Bäjerska andra kammaren yrkar på tryckfrihetens återställande i konstitutionsmessigt skick, förbjuder regeringen en der i landet utkommande Deutsche Wochenzeitungr, och förordnar, att tvenne andra tidningar icke få försändas med Bäjerska posterna. Den ena är den i Wärzburg! utkommande tidskriften Franconian, och den andra Leipziger-tidningen Die Locomotiven. FÖRENTA STATERNA. NewYorks tidningar al den 8 April omtala nya oroligheter vid nordöstra gränsen, och ömsesidiga gebitskränkningar både af amerikanska och brittiska auktoriteter. En kapten Webster af Förenta Staternas armee hade tagit i besiltning en landsträcka söder om St. Johns-floden, hvilken, enligt traktaten i Washington, tillhörer England. En amerikansk sheriff hade blifvit arresterad på engelska området. Misstämningen å ömse sidor var stor. OSTINDIEN. Sedan Akbar Chan nu blifvit väl förlossad från engelsmännen, funderar han sjelf på eröfringar. Detta Kabulska, tillsvidare, majestät, ämnar med 30,000 man marschera emot Lahore, för att försöka rycka en och annan landbit från Schere Sing. Som denne potentat är nära allierad med engelsmännen, och visat dem mycken trohet under deras tåg emot Kabul, så förutser man möjligheten, att derest han ej på egen hand förmår reda sig emot Akbar Chan, engelsmännen ännu en gång, såsom Schere Sings bundsförvandter, kunna komma att vexla hugg med Akbar Chan. i De famösa sandelsträdsportarne från Sumnatb, om hvilka lord Ellenborough skref en så dundrande och bombhbastisk proklamation, ligga nu och hvila sig i ett magasin i Delhi, emedan ingen vill hafva dem, hvarken Muselmän eller Hinduer. — Bland de högtidligheter, hvarmed den 25:te årsdagen af Konungens kröning i går firades, var spektaklet på den kungltheatern utan tvifvel det, som emotsågs med mesta nyfikenhet och egentligen det enda, som gjorde dagen märkbar från alla andra. Det öppnades med ett deklamatoriskt föredrag af Tegners Svea, utfördt af Hr Dahlqvist. Man måste hålla theaterdirektionen räkning för det den illustrerade aftonen med att låta publiken få höra delta, kanhända det vackraste skaldestycke, som finnes på Svenska språket, och hvars herrliga fosterländska anda, outtömliga poetiska rikedom och glödande värma icke kan annat än elektriskt meddela sig åt åhörarne, när det föredrages, som nu, af Hr Dahlqvist; och den, som för jemförelser skull, erinrar sig, huru Hr Dahlqvist deklamerade skaldestycken för några år sedan, kan deri finna det bästa beviset på, hvad en kraftfull vilja och ett allvarligt studium förmår uti konsten. Härefter kom den länge omtalade tillfällighetspjesen: En Majdag i Wärend, med sång, körer och balletter; orden af Herr Böttiger och musiken af Herr Hofkapellmästaren Bervald. Amnet är en fest för ett bondfolk i Småland, som firat sin bröllopsdag den 44 Maj 1818 eller samma dag, som konungen kröntes, och följaktligen firade sitt silfverbröllop i går den 44 Maj 1845. Författaren har således en naturlig anledning att med den landtliga festens nöjen förena välönskningar, skålar och allehanda schene-rariteten för kröningsdagens jubileum. För öfrigt äro effekterna i detta stycke likom i det föregående nationaldivertissementet, beräknade på framställandet af provinskostymer och afsjungandet af åtskilliga kända svenska melodier, hvaribland äfven polskor, dryckesvisor, m. m., och till det populära i denna id kan man lägga några lyckliga ordlekar, (jemte några andra. dito plattheter), af hvilka de förra vid mer än ett tillfälle försatte åskådaren i godt lynne. Den musikaliska del,j som tillhör Hr Berwald, har derjemte många smakfulla ställen, orkesterns serskilda resurser, finnas använda med urskiljning och diseretion; isynnerhet är ett ackom-TERASS SITEN HEDE KIRESSEMIE PETDAORINTAE : ras slägtingar och gäster äro det, vore dessa än mas aa: JR