Aftonbladet – 18 april 1843, sida 2

struktion äger direktionen antaga de för inrättningen nödige tjenstemän och betjening, af hvilka de förra erhålla direktionens konstitutorial; direktionen äger likväl icke göra någon ändring utiinrättningens ordinarie tjenstemannapersonal och aflöning, innan Kongl. Maj:t, uppå direktionens anmälan, dertill lemnat bifall. Första paragrafen i instruktionen ställer imedlertid barnhuset under K. Maj:ts öfverståthållares vård och inseende, på samma gång som den gör, honom till ordförande i direktionen, och det bör således icke förundra någon, att denna vackra och rika inrättning råkat blifva långt efter sin tid. En öfverståthållares tid är delad till oändligt fler bestyr, än att han skulle kunna egna nåsot en fullt grundlig omsorg; det är en lyckträff om han förstår något af hvad vården om ett harnhus kräfver, men ofta deremot miste förmanskapet af denne mäktiga och högt ansedda konungens representant verka förlamande på de medborgare, som jemte honom deltagit i bestyven, så att de anse sig böra vara belåtna, när de rmå göra den höge förmannen till nöjes och tt de tycka sig frikallade från initiativet af reormer, emedan detta skulle göra ingrepp i den kungliga representantens prerogativ. Vid stora barnhuset har dessutom samma förhållande ägt rum, som vid många af hufvudstadens verk, att förvaltningen varit-svårt åtkomlig för publiciteten och utgjort en sluten korporation, som perpetuerat sig sjelf och icke blifvit tillsatt genom val af det samhälle, hvars angelägenheter den borde vårda. Derizenom har händt icke blott att malversationer oeh oordningar någon gång i förra tider röjt sig inom barnhuset, utan ock alt detta, vid ett ökadt antal af barn, icke i proportion utvidgat lokalen och tillsynen; och ej heller infört de i sednare tider antagne inrättningar för sundhetens vidmakthållande. Huru mycket i sednare hänseendet blifvit eftersatt har hvarje besökande på barnhuset tillförne kunnat erfara af den oansenäma och stundom alldeles odrägliga lukt, som mött honom i logementerna för de äldre eller så kallade koltbarnen. På sednare tider har imedlertid direktionen bemödat. sig om alla de förbättringar, som för tillfället kunnat göras och slutligen äfven uppfattat och sökt gifva lif åt ideen om en total reform. Första steget till utförande af en sådan togs 1839, då läkaren vid garnisonssjukhuset, herr doktor Berg, af Regeringen crhållit understöd till företagande af en utrikes resa. Flera af dircktionsledamöterne samt dåvarande herr öfverståthällaren Möllerhjelm anmodade herr Berg, att under denna resa taeca kunskap om utländska barnhus, och då herr Berg fäste uppmärksamheten på att detta uppdrag skulle erfordra serskilda kostnader, visade sig direktionen ganska villig att godtgöra dem. Detta skedde på det sättet, att sedan en af direktionens ledamöter, herr lifmedikus Ahlberg, framställt nyttan af att med barnhuset förena en klinisk anstalt för yngre läkares undervisning om barnsjukdomar, samt hemställt, att doktor Berg för detta ändamål kunde antagas till adjungerad läkare, jemte den förut varande, doktor Nybleus, så antog direktionen herr Berg i November 4839 till barnhusets kliniske läkare, med 400 Rdrs årligt arfvode, hvilket borde utgå redan från Oktober månad samma år, då herr Berg anträdde sin resa. Herr Berg erhöll på utlänc ort underrättelse om detta understöd, men hade icke på förhand gifvit sitt samtycke till utnämningen. Då herr Berg i Augusti 4844 återkom, aflemnade han till direktionen ,en berättelse om den erfarenhet, han samlat rörande barnhusvården vid de utländska inrättningar han besökt. Denna berättelse mottogs med utmärkt uppmärksamhet, och herr Berg anmodades att, sedan han tagit närmare kännedom om härvarande barnhus, yttra sig om dervid nödiga förbättringar. Detta gjorde herr Berg fedan i slutet af påföljande September, genom ett anförande, som intogs i direktionens protokoll. Deruti anmärkte herr Berg en mängd brister i barnhusets närvarande inrättning med hänseende till ordning, snygghet och sundhet, samt framställde tillika såsom vilkor för reformen det förslag, att barnhusets läkare borde i direktionen föredraga alla till helsovården hörande mål och derusi äga säte och stämma. Vid den sista punkten förklarade direktionen, att hon ansåg läkarevården kunna hädanefter, som hittills, besörjas, utan att läkaren ägde säte och stämma i direktionen, men med hänseende på de öfrige, af doktorn anmärkte brister i organisationen, uppdrog direktionen åt en kommittå, att deröfver afgifva utlåtande och uppsätta förslag. I denna kommittt, som bestod af herrar lifmedikus Ahlberg, grosshandlaren Reussel och stadsmajor Wedberg, intogs äfven doktor Berg. Kommitterade, som funno att inga föreskrifter, till följe af några serskilda testamentariska dispositioner åt barnhuset lade hinder i vägen för nödiga reformer, inkommo redan i November med ett vidlyftigt betänning under decca tvenne lveklisa dasar. ,Hon