Aftonbladet – 11 april 1843, sida 1

rk ter RAR Jr AE RS ÅR er nr Rå rtvese———— RIE förhoppningar, för hvilkas uppfyllande naturen tyckes hafva satt oöfverstigliga skrankor. Hvad heldst, under vidare fortsatta och noggrannare forskningar, himmelskropparnas ytör än må förete, alltid måste dock, såsom första och sännolikaste förmodan, det antagande framstå, att det sedda är verkan af en skapande verldskraft, och den-närmaste uppgiften måste då blifva den, att. söka utforska lagen, hvarefter denna kraft en gång verkat eller ännu fortfar att verka. Ofyannämnde: astronomer ba äfven fortsatt sina fysiska observationer på planeten Mars. Såsom redan vid ett föregående tillfälle: blifvit. omnämndt, har det lyckats dem att med serdeles noggrannhet bestämma icke: endast dess rotationstid, utan äfven rotationsaxelns poler. Under sina för detta ändamål anställda observationer ha de derjemte fästat serskild uppmärksamhet på tvenne hvita, glänsande fläckar, hvyilkas läge på planetskifvan icke förändrades och hvilkas midt sammanföll med planetens poler. Hvad de under föregående observationer trott sig varseblifva, har äfven bekräftats under den sednast observerade, nämligen att hvardera af dessa fläckars större eller mindre utsträckning helt och hållet rättade sig efter planetens olika: årstider, d. v. s., att de vexelvis ökades eller minskades, allt som den ifrågavarande polen närmade sin vinter eller sin sommar. Deanmärkta olikheterna harmoniera på det fallkomligaste med antagandet, att dessa fläckar förorsakas af en, med vår snö analog vinternederbörd, hvilken supposition vinner ytterligare bekräftelse genom deniåkttagelsen; att variationerna i sydpolfläckens storlek äro betydligt större, än i nordpolfläckens.Till följe af läget för ifrågavarande planets rotationsaxel, har dess sydpöl sin sommar, då denna värmemängd endast är en tredjedel. Denna betydliga olikhet kompenseras visserligen, hvad hela Marsåret beträffar, genom det under vintern inträdande motsatta förhållandet, och för serskilda årstider eger till och med -em partiel kompensation Tum, cmedan norra Marshermmisferens sommar är 34 dagar längre, än den södra hemisferens; men för värmens och köldens kulminätionstiderär skillnåden likväl högst betydlig. Marsbanans excentricitet är 5 gånger och dess rotatiorfsaxels lutning mot banans plan en half gång större, än -hvad som -eger rum för jorden, och deraf följer, att vid sydpolen på Mars måste somrarna vara mycket ketäre och vintrarna mycket kallare, än vid den norra. Till dexintressantäste celesta fenomen höra utan tvifvel totala solförmörkelser, emedan vigtiga upplysningar så väl öfver månans som i synnerhet öfver solens fysiska. beskaffenhet af dem böra förväntas; men beklagligtvis erbjuder sig högst sällan tillfälle. till. dylika observationer. Så har, t. ex., i Stockholm under mer än ett århundrade ingen sådan egt rum och inträffar icke eller under hela detta sekel. Då nu härtill. kommery satts detegentligen; intressanta fenomenet icke varar däagre än högst minuter, är det naåturligt, att de omständigHeterj Isom dervid förekomma, icke kunna vara noggrant eller fullständigt anmärkta. Tillförlitliga: uppgifter instämma dock ideri, att rundtomkring månen visar sig en glänsande ring, som likväl kan betraktas utan skymglas;-att de Jjusare planeterna, samt stjernor af första och någon gång afandra storIcken, blifva synligå: för blötta ögat, att dervid en högst egen dunkelhet inträffär, söm icke har likhet hyarken med nattens: mörker eller med aftonoch morgonskymning, att luften hastigt: afkyles, att djur och foglarintagas af utomordentlig täddhåga, samt att dessa sednare. till och. med nedfalla döda ur luften. På iakttagandet af dessa förhållanden var äfven uppmärksamheten riktad på de ställen, der förmörkelsen sistlidne sommar, , den 8 Juli, visade sig total, hvilket inträffade för ett endast 720 till 30 mit bredt bälte, som från Portugals sydligaste udde i nordostlig riktning genomgår Portugal, Spanien, , en liten del af södra Frankrike, norra. Italien :och. Osterrike, .samt-genomskär; Galliziens och medlerstaRyssand. Solljuset, som i början endast omärkligt förminskades,: aftog ha stigt .och ögonskenligt; då momentet för den totala förmörkelsen Hälkades. Redan 10 minuter, innan detta inträffade, var Venus synlig för blotta ögat, och Sirius visade sig äfven, innan solen helt och bållet försvunnit. . Då, detta skett, uppstod på flera ställen ett sådant mörker, att man, för att:kunna göra sina anteckningar, nödgades-använda eldsljus. .Himmelen hade dock ett shelt: annat-.utseende; än om natten; dessfärg var gräaktig, med dragning i violett, och gjorde på åskådarne ett helt eget och hemskt intryck. Foglarna började uppsöka sina -hviloställen, boskapen samlade sig oroligt, liksom: tillinbördes försvar mot en gemensam fiende ridande och åkande nödgades afstiga, emedan hästarne, intagne af bäfvan, ej ville fortsätta sin gång. och då. solens första stråle åter blef synlig, gnäggade dessa, liksom för att på detta sätt gladt helsa det återkommande ljusct. Ehuru förberedde på det celesta fenomen, som efter den totala förmörkelsens inträffande skulle visa sig, blefvo dock alla öfverraskade af dess egna beskaffenhet. Likt ett mörkt, skarpt begränsadt klot sväfvade månen: på firmamentet, omgifven af en glänsamde ring, såsom en gloria hvilken kastade sina strålar åt alla håll vinkelrät mot månens periferi. Den lysande ringens bredd udpskattade flere tillen hel måndiameter; han var likväl icke nog skarpt begränsad, för att med någon noggranhet kunna uppmätas. Hans 1tseende förändrades oupphörligt, -emedan. han syntes försatt i enbeständig dallring, hvYarvid breda strålar utgingo ända till 2 X 3 grader från kanten. ET Tr a TROR ne a