Aftonbladet – 24 mars 1843, sida 2

enlighet med deras föräldrars eller förmyndare önskan i frågan om religiösa begrepp. Han upp läste äfven några paragrafer af förslaget och hop pades, att, då det snart skulle afgifvas till Hu set, det då ej skulle behandlas med likgiltighe eller såsom en partisak. Lord Russel understödde motionen; han va glad öfver alt höra det regeringen tänkt på saken och han trodde, att b-hofvet af hjelp var när: nog lika stort i de jordbrukande distrikterna, son i fabriksstäderna. Arbetaren på landet var i all mänhet ej i stånd att spara så mycket af si dagspenning, att han kunde hålla barnen i skola och den uppväxande generationen var derföre i li ka beklaglig okunnighet, som massan af städerna: befolkning. Han erinrade, huru han och fler: andra äldre medlemmar af Underhuset ofta yrkal på kraftigare åtgärder för folkundervisningen, mer att alltid anslagen blifvit obetydliga och verkliga småsaker emot hvad som anslagits för andra, vida mindre nödvändiga, ändamål. Tian ansåg, atl om förslaget vore sådant, alt vid den religiösa undervisningen allt sådant borttogs, som hindrade sekternas barn att lära tillsammans med statskyrkans, det genast borde bifallas. (Bifall.) Sådana lärosatser voro möjliga och hade redan förut blifvit föreslagna. Han önskade, att regeringen miltte med nit åtaga sig saken och understödjas af parlamentet; framför allt vore det vigtigt att befordra skollärares bildande, och han trodde, att i detta afseende regeringen icke gjort nog. Äfven trodde han, alt utan några svårare tvångsmedel, likväl på något sätt föräldrar borde kunna förmås att sända sina barn i skolan. Slutligen ville han göra Huset uppmärksamt uppå, att man borde äfven göra något för befordrande af medelklassens barnaundervisning. Nu utgick det största motståndet mot folkskolornas inrättande ifrån de mindre kapitalegarne, medelklassen i städerna och förpaktarne (farmers) på landet, cmedan de befarade att det lägre folkets barn skulle lära mera än deras egna, och att undervisningen skulle göra, att ett mindre antal egnade sig åt lunga arbet mot dagspenning, m. m. 7: c