Aftonbladet – 24 mars 1843, sida 1

sig likväl, att 4844 års traktat äfven förnekades intill dess kamrarne åtskiljts; men att herr Guizot straxt derefter offentliggjorde den. Hr Guizot, som oaktadt alla sina vackra tal om Spanien öch Espartero, likväl synes af själ och hjerta obenägen den sednare, skall hafva hotat med att släppa don Carlos lös ilvån all uppsigt. Detta har, på spanska kabineltets begäran, föranledt det engelska att begära förklaringar, och Hr Guizot skall hafva svarat, alt han väl ansåg det vara Frankrikes pligt att hindra pretendenten att ifrån franska sidan nalkas landets gräns, men att man ej vore pligtig eller kunde hålla honom fängslad i Bourges, utan alltid måste medgifva honom, att då han ville, under eskort at franska trupper, afresa åt Schweitz, Tyskland eller Belgien. Det tros allmänt, att detta franska kabineltets handlingssätt har något sammanhang med don Carlos förklaring, att han icke ger bifall till prinsens af Asturien giftermål med den unga drottningen af Spanien, förrän han åter njuter full fribet. Det omtalas nu en giftermålsplan emellan en af Ludvig Filips yngre söner och en neapolitansk prinsessa. Regeringen skall lägga synnerlig vigt på de nya valen till nationalgardets befäl. Hr Jaqueminot har ständiga öfverlåggningar med inrikes-ministern. Ifrån Algier låter det väl bra i bulletinerna, men det vissa är, att Araberne alldeles icke anse sig besegrade. General Bugeaud kan ej få tid att komma öfver till Frankrike, och Abd-el-Kader ger honom säkert snart åter att göra. Valen till byråerna hafva utfallit så, alt pluraliteten tillhör det konservativa partiet. Oppositionen har blott fått in en i ordiförande-befattning (Hr Tocqueville) och en i sekreterare-befattning (Hr Beaumont). TYSKLAND. Wien den 44 Mars. Man börjar här att blifva ängslig för den spänning, som inträdt emellan ryska kabinettet och Turkiet. Det befaras att Kejsar Nicolaus, retad af Portens vägran i fråga om Serviska angelägenheterna, skall fatta ett öfveriladt beslut. Berlin den 47 Mars. Det är elt misstag, att Marheinekes skrift skulle blifvit vägrad imprimatur. Detta erhölls redan den 5 dennes; men dröjsmålet föranleddes, icke af den nya författningen, utan af ett missförstånd om lydelsen af en ministeriel-kungörelse af den 22 Sept. 1844. Hamburg den 48 Mars. Hrr Sal. Heine och H. J. Merck hafva i tidningarne uppmanat till sammanskolt för de olycklige på Guade:oupe. STORBRITANNIEN. I parlamentet h de ingenting af vigt förefallit under de sednaste sessionerne. Det märkligaste var elt tillkännagifvande af lord-kanstern Lyndhurst, att han ämnade föreslå en bill rörande bestraffningen af brott som begåsaf sinnessvaga personer, eller sådana som fått för sig någon fix id. Tidningarne berätta att Sir Robert Peel, innan frågan i öfverhuset förekom om uttalande af ett klander emot generalguvernören i Ostindien, lord Ellenborouzh, för hans vidunderliga proklamation rörande Somnaths portar, haft sådana kommunikationer med biskoparne, som föranledt de fleste af de vördige fiderne att afbålla sig från bivistandet af sessionen i öfverhuset, då frågan der före: var. Endast 4 biskopar voro närvarande, och af dem yttrade sig blott en. Utan denna manöver af Sir Robert är det troligt, att omröstningen i öfverhuset utfallit helt annorlunda än den gjorde. Från China hade ganska obehagliga underrättelser inträffat, hvilka gifva anledning befara, alt den nyss återställda freden icke hvilar på någon serdeles fast och säker grund. I Canton hade den 7 December et slagsmål uppkommit på gatan emellan några Indiska matroser (lascaser) och chineser, hvilket slutligen ledt till den ytterligheten, att chineserne satte eld på engelska faktoriet, hvilket i grund nedbrann. Ett annat ämne till tvistigheter emellan engelsmännen och ehineserne hade yppats genom den upptäckt som skett, att innan fredens afslutande tvenne engelska skepp strandat på kusten af Formosa, hvilkas besättningar, utgörande omkring 280 man blifvit mördade af chineserne. Engelske kommissarien Sir Henry Pottinger hade af I Kejsaren fordrat att mördarne skulle bestraffas; I men som engelsmännen blifvit dödade på Kejsarens befallning, så torde denna sak komma att leda till många svårigheter. FÖRENTA STATERNA. Från New-York skrifves alt, oaktadt den I stora skuld, hyaruti Förenta Staterna stå till Europa se ar R SSE RANE FIER ETSI SATTE REKA NN a mar st ee q 4 nn.