Aftonbladet – 21 mars 1843, sida 2

JINDERSÖKNINGEN ANGAENDE TILLVERKNING AF FALSKT STÄMPELPAPPER. (Forts. fr. gårdagsbl.) Tillförordnade åklagaren hade inkallat tilltalade lusbergs och Johannes Nilssons hustrur, den sednares lotter Johanna Maria samt deras tjenstefolk, för att saken höras; men så väl Husbergs som Johannes Vilssons hustru anmältes vara af sjukdom hindrade rån inställelse; hvaremet dottren Johanna Maria och 1edanantecknade It :hjon tillstädeskommit samt lefvo hvar för sig hörde, i följande ordning: 1i:0 Johanna Maria, 20 år gammal, vistas hemma föräldrarnes hus och har icke egt kännedom huruvida fadren haft stämpladt papper till försäljning. Förr än vid visitationen hade Johanna Maria ej sett några kartor. 2:0 Anna Lisa Johansdotter har tjenat hos Johanes Nilsson sedan den 24 sistlidne Oktober och sakvar all kännedom i målet; upplysande dock, på fråga, utt sedan Johannes Nilsson blifvit arresterad, drängen Johan Magnus Zachrisson blifvit skickad med underrättelse derom till Säfsjömåla. 3:0 Helena Johansdotter, har 2 !, år tjenat hos Johannes Nilsson och känner alldeles intet om dennes angelägenheter. Hon har ett att Husberg några gånoer besökt Johannes Nilsson, men vet cj hvilka anledningar han haft för sina besök. Drängen Johan medförde till Säfsjömåla underrättelsen om Johannes Nilssons häktande, i bref, som dottren Lovisa skrifvit. 4:0 Drängen Nils Petter Pettersson har tjenat i Tingsryd sedan den 24 sistlidne Oktober och saknar all kännedom i målet. 5:0 Drängen Johan Magnus Zachrisson har äfvenledes tjenat hos Johannes Nilsson sedan den 24 sistlidne Oktober och är okunnig om sin husbondes kartehandel. Han medförde från Lovisa bref till sonen Jon, och förmodar att detsamma innehöll underrättelse att Johannes Nilsson var häktad. Jon begaf sig genast till Tingsryd, men qvardröjde der endast få timmar. Kronofogden Ströberg, som vid rätten var tillstädes, upplyste, att påföljde morgonen efter det att Johannes Nilsson blifvit häktad, Ströberg begifvit sig till Tingsryd för att göra sig underrättad om visitationen derstädes skett med tillbörlig noggrannhet. Utom det förut till rätten ingifna bref, fann Ströberg uti Johannes Nilssons hemvist intet som kunde leda till upplysning i målet: han insåg dock nödvändigheten att äfven i Säfsjömåla anställa visitation, och begaf sig dit i sådant ändamål. På det att han ej skulle undgå att möta Jon, i fall denne, som Ströberg förmodade, begaf sig hem til! modren, så skickade Ströberg sin skrifvare Folin en genväg, som understundom begagnas emellan Tingsryd och Säfsjömåla. Ingendera af dem träffade Jon, men då Ströberg ankom till sistberörde stället, underrättades han att Jon ridit till Tingsryd. I förmodan att Jon snart skulle äterkomma, qvardröjde Ströberg en stund och undertiden lyftade han af nyfikenhet på klaffen tillen byrå, hvarest han fann ett bref från Johannes Nilsson, deruti följande hemlighetsfulla meddelande fästade Ströbergs uppmärksamhet: H. var här i går afton och jag visade honom brefvet från R:by, hvarmed han icke var nöjd, utan vill nödvändigt tala med dig i morgon. Kom derföre hit i natt, så få vi se hvad vi kunna uträtta. Kronofogden Ströberg inlade brefyet på stället der det blifvit funnet, för att sedermera i Jons närvaro, vid ordentligen anställd visitering, sequestrera detsamma. Men då Ströberg, för att påskynda Jons hemkomst, återvände till Tingsryd, hade Jon redan begifvit sig derifrån, och Ströberg ansåg då förgäfves att anställa undersökning hos honom, enär det kunde förmodas att Jon, vid sin hemkomst underrättad om Ströbergs besök, skulle undanrödja allt som möjligtvis funnits af misstänkt beskaffenhet. Så väl Johannes Nilsson som Jon, hörde häröfyer, förklarade sig sakna all kännedom om ifrågavarande bref, hvilket Jon försäkrade skulle finnas qvar hos honom, så vida det af kronofogden Ströberg blifvit sedt; och tillade Jon, att både på framoch återresan till Tingsryd han färdats stora vägen, hvadan han ej förstod, huru han kunnat undgå att möta kronofogden Ströberg. —— IS