Aftonbladet – 17 mars 1843, sida 1

sen. Striden t fördes , slutligen emellan hrr Guizot och de Lamartine på ett sätt, att tidningarne beskrifva den såsom en den utmärktaste parlamentariska kamp, som sedan general Foys tid utkämpats i franska kammaren; och vi skola meddela det intressantaste deraf de nästföljande dagarne. Man kan föreställa sig hvad denna ministerens seger imedlertid skall stegra systemets mod och ägga sinnena. Å ena sidan vill man i den se ett uttryck af en allmän opinion; Guizotska rministeren är stark, säger man; den har nu ingenting att frukta; den får tid att ytterligare befästa sig, att besätta alla platser med sina anhängare, att sätta sig in i Frankrikes behof och alt tygla de många öfverspända äregirigheterna, de förvillade: partierna. Frankrike vill lugn, fred, ordning. Legitimisterna äro numera utan kraft. De ega väl ännu några utmärkta hufvuden bland sig; men de hafva ej medel, icke penningar, knappast kredit, och det lilla ex-hofvet i Görz kan ej understödja dem. Der finnes blott en ringa förmögenhet qvar, som måste sparas för det nödvändiga, och hertiginnan af Angouleme måste redan sjelf laga och tvätta åt Henrik af Frankrike, för att hushållningen skall bära sig. Republikanerne spränga sig sjeltve, och de tleste af aspiranterna till raakten, de så kallade tntirigeurerne, hafva redap förut prostituerat sig, under korta perioder af maktinnehafvandet. . . ..... . ser Guizot håller sig således alltmer lätt qvar i makten, och Ludvig Filip hinner bereda sakerna så, all den storm, som måste utbryta vid hans död, skall kunna på förhand besvärjas; m. m. ÅA andra sidan tänker man: Guizot skall just genom tron på sin styrka komma att förlöpa sig. Hans benägenhet att stödja engelska politiken, hans förlitande till korruptionens allmakt, och till satsen alt ändamålet helgar medlen, måste snart föra honom längre, än fransmännen kunna fördraga, och en oundviklig kris skall framkallas, i hvilken systemet måste gå under och juli-reyolutionens åsidosatta principer åter upplifvas och förverkli gas. Hvilkendera sidan räknar rättast, kan blott framtiden utvisa. Ifrån Brasilien låter det, som ryktet om prinsens af Joinville giftermål med den brasilianska prinsessån vore grundadt; men något officielt derom har ännu ej blifvit meddeladt. Vid. assisdomstolen i Paris har nyss förevarit ett mål, som visar huru stort behofvet är af reformer i en del af de fransyska straffiagarne, hvilka härleda sitt ursprung från Napoleons enväldiga regering. En bokhandlare vid namn Terny blef nemligen der, för innehafvande af åtskilliga böcker, hvilka blifvit förbjudna, såsom dels skadliga för sederna, dels åsyftande att genom ett obehörigt skämt nedsätta den katholska religionen, dömd till 3 års fängelse och 6900 francs böter. Dessa böcker bestodo af: La guerre de dieux af Parny och några flera i samma anda, och det bjelpte icke att den anklagade bevisade, att han. köpt de flesta på en offentlig auktion. SPANIEN. Valen skulle :börja den 27 Februari, och upptaga all uppmärksamhet. General van Flalen har utgifvit en brohyr, angående tilldragelserna i Barcelona. Underrät telser från Havanna af den 7 Januari hade visat, att den föregående dagen tillärnade stora neger-komplötten på Cuba icke kommit till utbrott. Ransakningarna fortsattes mot de anklagade, och negrerna hade väl visat sig oroliga; men allt var i öfrigt lugnt. En tidning från Montevideo, som ankommit till Madrid d. 26 Februari, berättade, att Rosas skulle framfara i Buenos Ayres vildare och grymmare än någonsin, samt att han stött sig med så väl Engelsmännen som Fransmännen. Deri påstås äfven, att Rivera, i spetsen för 2000 kavallerister, slagit Oribes avantgarde, 3000 man starkt. Detta, som icke väl öfverensstämmer med underrättelserna öfver England med förra posterna, torde fordra bekräftelse. Också medför i dag engelska posten den uppviften, att Rosas arme inryckt i Montevideo. PORTUGAL. Det var nu kändt, att engelske ministern emot tagit den förut ifrån England omtaida befallnin sen, alt afbryta underhandlingen angående han ERNER EKORRE ETT ENDS ATA AE ÖN AT DESSA NA RIM. — Ls ee s LA