Aftonbladet – 17 mars 1843, sida 1

skymf? Säg mig det, ty jag ärnar ej tåla det. Ahl! jag vet väl att grefven är af den gamal: goda stammen. Ni är edra tjenares beskydd. N rättfärdigar dem då de äro oskyldiga, och om de ej vore möjligt att rättfärdiga dem, skulle ni änd försvara dem. Men de der nykomna lycksökårn tyrannisera sitt tjenstefolk, förfölja och anklag. dem, Hafva de ej nyligen låtit döma den stuc kars Susanna Gerard till döden ?p . Hvem då? Susanna den der stortjufven?, För Guds skull! nådig grefve, kalla henne e så! Det gör mig för ondt att höra, jag som il säker om hennes oskuld. Vi äro uppfödda tillsammans, och jag kan svara för henne som för mig sjelf; hon är oskyldig, jag upprepar det ännt en gång. Jag måste bekänna sanningen för er Straffa mig, kör bort mig, ty jag har varit oiy dig; men jag inåste säga sanningen ... och nt berättade han den rol, han spelat i denna olyckliga sak. Jag vet nog att du är en ärlig gosse, sade grefven; jag vet äfven, att du ej säger annat än sanningen; men frågan är om de skola tro din: ord. Förhbasta dig ej; vi hafva domaren här, ins nan i afton skall jag väl finna något sält ait öl vertyga honom, Sök på din sida att ställa dig väl in hos honom. Jag sökte dig just för att befalla dig följa honom på jagt; han vill skjuta något vildt med lockfogel, laga, att ban gör en god Jagt; när en jägare gjort lyckliga skott, kan har ingenting neka den, som bidragit dertill. Ja, kan det hjelpas dermed, skall jog gern: låta honorh fälla alla banar som finnas. Jag vel de bästa platserna, och jag har en rapphöna, som . Få Hafva våra grannar gjort dig någon orätt elle j