Aftonbladet – 10 mars 1843, sida 1

STOCKHOLM den 10 Mars. De med dagens utländska poster ankomne tid. ningar gå ifrån Hamburg t. o. m. den 4 Mars oc! från London till den 28, från Paris till den 2 sistlidne Februari. . FRANKRIKE. Uppmärksamheten var isynnerbet fästad på der förestående debatten angående anslag till hemlig: fonderna. Sammankomster höllos och tidningarnt diskuterade flitigt detta ämne; men isynnerhe! hafva desse ait sirida för och mot herr Guizots beskyllning, att allt motstånd emot ministeIren nu endast vore en intrig. Hr Guizots blad Journal des Dåbats,, uppmanad af hberr Tiiers organ, Constitulionel, att uppgifva hvilka ihtriganterne voro, besvarar detta blott med sarkasmer och uppetiver inga namn. Afhållande sig från den bäfltiga och till personligheter öfvergångna polemik, som föres emellan ministrarnes tidninga! och aspiranternas till deras platser, har Commerce, en allvarlig och kraftfull artikel, i hvilken det yttras: Vi vilje hvarken ombyta d. 289 Okt. emot en 45 April eller en 4 Mars (dett: alluderar på uppkomsten af Guizots, Thiers och Moles ministerer). Hofvet har ännu flera dotationer att föreslå, millioner att begära för Versailles och Louvren, för vår industri förstörande koneessioner alt erbjuda åt England, hufvudstadens befästning att fullända och Paris att omringa med kanoner. Bet förehafver ännu arbetet, att undertrycka aila reformer och att insälta i Algier en vice konung. Om kamrarne icke uttala sig emot en sådan politik, om de åtnöja sig med att antaga herr (ruizot såsom offer för att skaffa iandet upprättelse, utan att taga ifrån. bofvet initialivet och den allt ondt stiftande infiytelse som det nu utöfvar, inse vi icke hvarföre vi skulle höja vår röst emot herr Guizot. Vi hafva icke krig mot portföljerna, vi bekämpa endast principerna. Ihrån. den stund dessa biifva oegennyttiga, äro personerna oss likgiltivan, Oo. s. Vv. ENGLAND. I Underhuset hade Lord Jobn Russel ingifvit en petition från en del opiihandlare i Bombay angående ersättning för det opium, som lemnats till Chinesiska roseringen, för att utverka banlelsazentlen kapten Elliots befrielse. Skattkamdels markansleren erkände deras rättighet till ersältning, men yttrade att ingenting kunde i betalningsväg göras, förrän freden med China blef ratilicerad. Hr Hume hade, innan huset bildade sig till kommilte för marinanslagets prölning, gjort ett häftigt anfall på ministerens hushållning med statsmedlen i allmänhet. Han medgaf väl, att en bespabing af 300500 pund St var åstadkommen; inga denna var cj större, än att budgelen ändock nusvar, lika stor som år 41844 , då deremot en hel miliion ännu kunde lätt: besparas. Allt antyder, sade han, alt iandet icke nu kan bära mera än de mest nödvändiga pålagorna. Kapitalerna hafva icke tilifälle att götas fruktbärande. Gu!d finnes i massor, men det ligger som biy på handelsplatserna; diskonten på vwvexlar är 4 VY, proc.; banken har 42 millioner. pund i guld uti sina kassor och privatbankerrna egde ovanligt stora deposita, men köpmännen förtiena intet och fabrikerna stå stilla. Man kan derföre icke nu underhsila en så stor flolta och landtarmå. Ilan senomgick den politiska ställningen, och ville deraf draga den slutsats, att indragningar voro möjliga Det gick ej an, att liksom i förra året, underhålla 59 krigsfartyg i Medelhafvet, med en kostnad af en rnillion pund; icke att såsom då hålla den öfverdrifna styrkan af 43535,000 itandttrupper. Just derföre alt budgeten i år bar så många tillfälliga inkomsthällor: 370,000 p. inkomstbevill-! ning, 340,000 p. chinesiska krigskontributioner, 800, 000 pöfverskott på spanmålstulien, borde man nu vara betänkt på hushållning, ty just detta visar, att den nu uppgilna bristen af 4,180,000) pund i verkligheten kan för framtiden blifva 35 nillioner pund. Talaren yttrade vidare: Man ör ej räkna så mycket på förökningen i inomstbevillningen. Den medför nödvändigt en einskning i konsumtionen och nedtrycker såedes produktionen samt verkar skadligt på alla efnadsförhålianden., Endast genom handelns full