Aftonbladet – 9 mars 1843, sida 3

TBLANDADR ÄMNEN. EE PETER DEN STORES POLITISKA TESTA MENTE. Ett dokument, som gör anspråk på denna titel har nyligen lifvit synligt i ett franskt blad, der med hofvet förtrogna la Presse, som meddela det med följande korta företal: Efterföljandt historiska dokument skall läsas med största intresse. Det är Peter den stores testamente, som genom då varande franska sändebudet i Peters burg kommit i Ludvig XIV:s ) händer. Denna bestämda uppgift oaktadt, lärer någo hvar anse detta dokument för understucket. Den. na omständighet betager det visserligen det intresse, som skulle ligga deri, att dess innebåll någon gång blifvit af det ryska öfver väldets grundläggare åt papperet anförtrodt , men den hindrar icke att dokumentet rätt väl öfverensstämmel med testators mening, sådan som denna blifvi! af hans egna och hans efterträdares handlingar uttryckt. Tankan på en universal-monarki var ingeuting mindre än främmande för Peter I:s tid, och att han förlade dess medelpunkt till Ryssland, är af alla omständigheter sannolikt. Det största beviset derför ligger imedlertid i det faktum, att ryska regeringen först under Peter I bekom det skick och den riktning, som den alltsedan bibehållit, samt att Peter vid flera tillfällen ådagalagt, att han ansåg dynastiens intresse underordnadt statens eller rättare den af honom uppgjorda planen för ryska väldets utvidgande. Redan 1744 skref Peter från Pruth till senaten: skulle min person falla i fiendens hand, så skolen J icke mer erkänna mig för Zaren, Eder herre, och icke uppfylla någon af de befallningar, som tilläfventyrs kunde ankomma från mig, vore den ock skrifven med min ezen hand. Men skulle jag stupa, så skolen J ut välja den värdigaste biand Eder till min efterträdaren. Att Peter redan då uppfattat en bestämd plan och att denna hade afseende på ryska rikets utvidgning, ir således klart; alt den hos honom än mer utvecklats, sedan han kommit i närmare beröring ) Peter I dog 4725, men Ludvig XIV redan 1745.