Aftonbladet – 9 mars 1843, sida 3

LANDSOWIS-NYH ETIK Örebro d. 4 Mars. Det d. 49 Februari hållne domprostyal i Strengnäs utföll sålunda: herr professoren och ordensledamoten P. O. Grawander erhöll röster för 28 :, mantal å landet samt 578 Rdr 435 sk. i staden; herr prosten J. G. Askengren för 2 mantal och 97 Rdr 7 sk. samt herr prosten G. A. Hallman för 4 mantal och 40 Rdr 532 sk. Det lider ingen tvifvel att Örebro kontrakt, der alla desse domprostämnen för närvarande äro stationerade, i detta hänseende icke har dess like i Sverge, Slutliga utgången af denna befordringsfråga lärer icke eller vara serdeles dubiös, enär man känner på hvilken utmärkt fot tit. Grawander stär till högsta vederbörande. Dessutom vet man med visso, att stiftets biskop redan är i bekymmer för tillförordnandet af v. pastor i Örebro, under den blifcunde tedigheten, derom skriftvexling redan länge varit öppnad, ehuru, om det är grundadt, att pastorsadjunkten Hallgren (som annars skulle vara sjelfskrifven att emottaga berörde förtroende,) önskar förflyttning till lika beskaffad post i Kumla och Hallsberg, H. H. Biskop. äkert skulle uppfylla alla interessens önskningar härstädes, om han icke ginge öfver ån efter vatten, utan fölle med sitt val på stadens komminister herr Serrander, — i fall ständig v. pastor härstädes nödvändi,t måste tilllörordaas? — Hvad som imedlertid af uetta allt synes vara säkert är, dels att församlingarue snart nog komma att sakna herr professoren Grawanders rastlösa, churu ofta otacksamma bemödanden, att styra och ställa inom och för kyrkan, samt att H. H. Biskopen tvärt vill skjutsa en Y. pastor på församlingen. Då vi i denna fråga endast nämnt H. H. Biskop., så är det derföre att han visat det kan äfven är konsistorium, när det gäller att genomdritva hvad han vill. (Nerikes Allehanda.) Gefle d. 7 Mars. Justitiestatsministern har, under den 3 dennes, förordnat lektorn, mag. C. A. Forssell, att härstädes vara dess ombud i tryckfrihetsmäl. (G. L. T.) — Utdrag af ett bref från Umeå d. 23 Febr. Ett fenomen af serdeles beskaffenhet visade sig här d. 40 i denna månad. Omkring kl. 8 på aftonen syntes på en mörk stjernklar himmel hastigt ett starkt sken af en bländande hvit färg, närmast liknande en så kallad bengalisk eld, men ar sädan styrka att personer inne i rummen. der rullgardinerna voro nedfällda tyckte, att utanför var ljusa dagen. Skenet kom ej från någon eldkula eller från någon meteor, som rörde sig: det tillvexte icke, utan det visade sig straxt i hela sin glans, likasom när man hastigt tager bort ett förhänge i ett mörkt rum och ljusskenet från ett annat, starkt upplyst, på en gång strömmar till ögat. Himmelen öppnade sig: kan man säga. Det starka skenet tycktes här komma mera från vestra sidan af himmelen: det har blifvit sedt äfven i nästgränsande socknar. En stund efter denna underbara, tlörvänande syn (den varade blott ett ögonblick) hördes en knall, stark som en vanlig åska och liknande den. Vägflararde hafva försäkrat, att de vid den kände som en underlig tryckning i luften; andra hafva tyckt sig örmärka ett ovanligt våldsamt luftdrag — under en bade förut och sedan alldeles lugn afton. En vanIrande person hr berättat mig, att han tyckte sig iksom omfattad af en kraft, som ville lyfta honom rån jorden. Andra hatva den aftonen förmärkt ett indrigt jordskalf och en stark svafvellukt. — Hos allnogen har denna himlasyn gjort ett djupt intryck, om du lätt kan förstå. De hafva i den sett ett förevädande tecken till den dagens snara ankomst, om wvilken icke en gäng Englarne veta. I mängen boling väckte den grät och jemmer. Hvad betyder lit detta? har man ängsligt och bekymmerfullt frågat. Tvilken kan väl svara rätt på den frågan? ) (Norr). Tidningar.) ) (I isen på Umeelf hafva från den qvällen flera remnor visat sig.) Flere al de anmärkte fenomenerna hafva likhet med dem, som visa sig vid en eldkulas sprängning. MEDANS SERA RIKS TEOA